Vanliga frågor om avtal och patent

Frågor om avtal och ägande 

Vem äger idén?

Enligt KTH:s IP-policy  äger som huvudregel du som upphovsman – det vill säga du som kom på idén – din idé. Det är det enkla svaret. Från den huvudregeln kan undantag göras, bland annat om du någon gång skrivit på ett avtal eller ha ingått i ett forskningsprojekt som reglerar ägandet till forskningsresultaten. Ta alltid kontakt med en jurist för att vara säker på att du skyddar dina rättigheter när du skriver på ett avtal. 

Hur tar jag reda på om jag äger min idé?

Lättast gör du det genom att boka ett möte med KTH Innovation . Vi pratar om din idé eller din forskning och gör gemensamt upp en plan för nästa steg.  

Vilka är de vanligaste misstagen som forskare och studenter gör gällande avtal?

Ett vanligt misstag är att skriva på ett avtal som man inte helt förstår innebörden av. Det kan leda till att man utan att mena det överlåter sina rättigheter till exjobb, publiceringar, resultat eller forskning. Om något i kontraktet är oklart eller om du inte förstår vad som står, fråga alltid och var inte rädd för att vara obekväm. Det är alltid möjligt att reglera innan, men det kan vara väldigt svårt och ibland till och med omöjligt att korrigera efter att du skrivit på något som du sedan ångrar. Ha som regel att alltid prata med en jurist innan du skriver på något. Om någon hetsar dig till att skriva på trots att du inte hunnit läsa igenom ordentligt kan det vara värdefullt att vara på din vakt!

Vad ska jag tänka på gällande avtal och ex-jobb?

Var noga med att inte skriva bort resultatet av ditt exjobb till ett företag utan att ha tänkt igenom hur du skulle vilja använda det du kommit fram till. Om du inte äger rätten till vad du kommit fram till så kan avtalet till exempel hindra dig från att publicera ditt resultat i en uppsats. När det gäller avtal och exjobb är det därför viktigt att göra det tydligt vem som äger resultatet och vem som har rätten att publicera. En annan aspekt som bör diskuteras är om du som student överlåter någonting till företaget. I så fall så bör skälig ersättning utgå.

Du kan läsa mer i KTHs IP-policy.

När och varför skriver man avtal?

På vägen från idé till nytta finns behov av olika typer av avtal. Redan från början är det bra att ha ett avtal som gör det tydligt vilka rättigheter, skyldigheter och förväntningar som finns parter emellan. Det finns färdiga mallar men ett bra avtal bör alltid anpassas efter den aktuella situationen, gärna i samråd med en jurist. Hör av dig till oss om du har frågor om avtal.  

Vilka avtal är avgörande om man vill ta en idé till marknaden?

Två särskilt viktiga avtal i den tidiga fasen är ett avtal som reglerar äganderätten och nyttjanderätten till den kommersiellt intressanta idén, och ett sekretessavtal som bör användas när du ska presentera din uppfinning eller idé för någon annan. Sekretessavtal är väldigt viktigt om du i ett senare skede ska kunna skaffa någon form av immaterialrättsskydd, som patent. KTH Innovation har egna affärsjurister som kan hjälpa dig med de avtalsfrågor som dyker upp under din idés utveckling och vi har också ett brett nätverk av externa jurister.

Vad gör en affärsjurist på KTH Innovation?

Vår affärsjurist hjälper forskare, anställda och studenter på KTH med alla juridiska frågor som uppkommer i utvecklingen av nya idéer. Ofta handlar det om hjälp med aktieägaravtal, sekretessavtal och reglering av vem som äger de immateriella rättigheterna (IP). 

Behöver jag ha några förkunskaper om avtal och immaterialrätt innan jag kontaktar er?

Det behöver du inte. Vi finns här för att hjälpa till i just de komplexa situationer som ofta uppstår kring avtal och immateriella rättigheter. Prata med oss innan du publicerar eller skriver på något så kan vi hjälpa dig försäkra dig om att du fortfarande äger rätten till dina forskningsresultat och idéer. Du kan alltid kontakta oss om du har några frågor.

Frågor om immateriella rättigheter och patent

Intellectual Property Rights (IPR) - Vad är det?

Immaterialrätt är ett samlingsnamn för olika rättigheter som skyddar olika former av intellektuella och immateriella tillgångar. Ofta när man pratar om immaterialrätt används den engelska förkortningen IPR - Intellectual Property Rights.

Vilka olika immaterialrättsliga skydd finns?

Immaterialrättsliga skydd innefattar bland annat patent, varumärken, upphovsrätt och mönsterskydd. KTH Innovation kan hjälpa dig att reda ut vilket sorts skydd som passar just din idé eller forskningsresultat bäst. Att ha en genomtänkt hantering av IPR underlättar alla steg på vägen när du ska skapa värde för samhälle och näringsliv.

Vad är KTH:s IP-policy?

KTH:s IP-policy, Riktlinje om intellektuella tillgångar skapade vid KTH togs fram 2019 och reglerar hur rättigheterna ser ut för forskare och studenter som gjort uppfinningar eller tagit fram innovationer. 

Riktlinje om intellektuella tillgångar skapade vid KTH

Om immaterialrätt på KTH:s intranät

Vad menas med lärarundantaget?

I lagen om rätten till arbetstagares uppfinningar (LAU 1949:345) regleras i vilken utsträckning arbetsgivaren kan ha rätt att överta rätten till arbetstagares patenterbara uppfinningar. I paragraf 1 undantas ”lärare vid universitet, högskolor eller andra inrättningar som tillhör undervisningsväsendet” från den lagen. I Sverige och på KTH omfattas lärare, forskare och doktorander av det undantaget, och dessa grupper äger således rätten till sina egna patenterbara uppfinningar även då de kommer till under arbetstid. 

Vad gör en patentingenjör på KTH Innovation?

Vår patentingenjör hjälper forskare, anställfa och studenter på KTH att skydda sina uppfinningar med patent. Ofta handlar det om att hjälpa till i ansökningsprocessen. Majoriteten av de som får stöd av våra patentingenjörer är forskare med ett resultat de vill patentera. I den processen är det viktigt att ta kontakt  med oss så tidigt som möjligt.

När ska man vända sig till KTH Innovation för stöd gällande IP-frågor?

En bra tumregel är så tidigt som möjligt. Det värsta som kan hända är att du eller ni är för tidigt ute, men då får ni å andra sidan med er matnyttig information om vad ni behöver tänka på innan ni drar igång er patenteringsprocess. Viktigt att komma ihåg är att man måste söka patent innan man på något sätt gör uppfinningen publikt tillgänglig, som till exempel vid en presentation eller publicering. 

Hur lång tid tar det att patentera något?

Hur lång tid det tar kan variera eftersom varje process är unik. Det kan ta från ungefär ett år upp till ett tiotal år att få till ett godkänt patent. Du som sökande kan också vara med och styra hur lång tid det tar.

Hur lämnar man in en patentansökan?

Det första man gör är att undersöka om det finns möjligheter till patentering och att kriterierna för patentering uppfylls. I nästa fas arbetar man vidare på ansökan tillsammans med ett patentombud, vilket tar några månader. Det sista steget är den mer formella patenteringsprocessen där patentmyndigheten är inblandade, och som kan ta från ett till flera år.

Kostar det något att lämna in en patentansökan?

Ja. Ansökningsavgifter, årsavgifter och arvode till patentombud kan bli ganska mycket pengar. Därför är det viktigt att noga överväga varför man ska söka patent. Har min uppfinning kommersiell potential? Är patent nödvändigt inom branschen? Kan man skydda idén på något annat sätt? Om patent är en lämplig strategi kan KTH Innovation hjälpa dig att hitta finansiering för att patentera ditt forskningsresultat.

Hittade du inte svaret på din fråga?

Hör av dig till oss så hjälper vi dig.

Kontakta KTH Innovation