More than flowers!
On the transformative practice of commoning urban gardens
Tid: Må 2023-11-13 kl 10.00
Plats: Kollegiesalen, Brinellvägen 8, Stockholm
Videolänk: https://kth-se.zoom.us/j/68724820205
Språk: Engelska
Ämnesområde: Planering och beslutsanalys, Strategier för hållbar utveckling
Respondent: Nathalie Bergame , Strategiska hållbarhetsstudier
Opponent: Associate Professor Flaminia Paddeu, Université Sorbonne, Aubervilliers, France
Handledare: Docent Rebecka Milestad, Strategiska hållbarhetsstudier; Universitetslektor Sara Borgström, Strategiska hållbarhetsstudier
QC 20231019
Abstract
Urban stadsodling är en spirande praxis som i allt större utsträckning äger rum i stadskärnor i världen. I denna avhandling definierar jag urbana trädgårdar som allmänningar som uppstår genom kollektiva sociala praktiker som manifesterar sig rumsligt. Jag bygger på den senaste tidens vändning i commons-teori som flyttar fokus på commons, och inte, som i tidigare commons-forskning, på commons som struktur. Med utgångspunkt i fallet med stadsträdgårdsinitiativ i Stockholms stad, Sverige, undersöker jag hur gemensamma stadsträdgårdar förvandlar commoners (deras handlingskraft, subjektivitet, identitet) och vice versa, deras strukturella miljö. Ontologiskt använder jag ett kritiskt-realistiskt och socialteoretiskt perspektiv som innebär att jag erkänner a priori existensen av strukturer och agency och deras relationella betingning av varandra relationellt. Detta innebär att jag (i) tittar på hur rumsliga, samhälleliga och tidsmässiga strukturer påverkar agenter, såsom invånare som vill ägna sig åt urban trädgård, (ii) hur dessa stadsodlare påverkar sin strukturella miljö genom utövandet av urban stadsodling, (iii) samt hur deras agens är betingad av praktiken.
Jag använder mig av en kvalitativ metod med blandade metoder, bestående av intervjuer, enkät, observationer, deltagande spridning och poetisk undersökning och upptäcker att en hög tillgänglighet till gröna offentliga utrymmen i Stockholms stad, kommunal politik till förmån för urban trädgårdsskötsel och en rik historisk kultur av föreningslivet i Sverige ger ett stödjande sammanhang för urban trädgårdsskötsel. Jag finner att gemensamma trädgårdar i offentliga utrymmen för samman människor och bygger kollektiva relationer trots ett sammanhang av nyliberal individualisering. Den frigör individer genom att omorganisera förvaltningen av stadsrum, och förändrar hur Stockholm city urbaniserar – det vill säga på ett kollektivt och bruksvärdebaserat sätt. Bland dem som deltar i stadsträdgårdsskötsel förblir vissa grundade i ett behovsuppfyllelse ("Jag vill odla för att vara mer i naturen"), medan andra förändras genom engagemanget att vara en del av en stadsträdgård, blir politiska och kollektiva subjektiviteter med en social identitet som överlappar med deras personliga identitet. Detta visar att strukturer betingar människor på olika sätt och inte deterministiskt påverkar agency på samma sätt för alla. Ändå förblir många helt utestängda från urban stadsodling, såsom people of colour, vilket indikerar att urban stadsodling, även om det kan vara transformerande för dem som deltar, är reproduktivt av strukturer av vithet i urbana offentliga rum. Samtidigt förvandlas historiska strukturer för rationell maskulinitet i offentliga rum. På bekostnad av kvinnliga stadsodlares obetalda sociala reproduktiva arbete, som utgör majoriteten av stadsodlarna, förvandlas offentliga grönområden till utrymmen för omsorg och gemenskap.
Jag drar slutsatsen att urban stadsodling förtjänar en kritisk analys av dess immanenta motsägelser för att skydda mot oönskad och oavsiktlig reproduktion av orättvisor och för att främja praktiker som frigör och stärker människor.