Industrial Networks

Abstract

Idag är det allmänt känt att hållbarhetsomställningar krävs för att mildra och anpassa samhället till klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och föroreningar. En viktig hållbarhetsomställning, för att mildra och anpassa samhället till resursutarmning, är övergången från ohållbara till hållbara produktions- och konsumtionsmönster. I centrum av akademiska, affärsmässiga och politiska diskussioner om hållbar resurshantering är begreppet cirkulär ekonomi. Forskare inom cirkulär ekonomi förespråkar att ekosystem i naturen bör användas som en mall för hållbar produktion och konsumtion. Ekosystem i naturen är komplexa och dynamiska system som omfattar många olika och autonoma, men ändå sammanhängande och ömsesidigt beroende, delar. Aktörer kommer att behöva söka efter och etablera samarbeten med andra som kontrollerar processer som kan mata aktörernas egna eller som deras egna processer kan mata. Med andra ord kommer aktörerna att vara beroende av en högre grad av relationella medel och en lägre grad av kontrakt när de arbetar tillsammans.

Om företag ska förändra hur de skapar och levererar värde i den cirkulära ekonomin genom att konfigurera cirkulära försörjningskedjor som replikerar ekosystem i naturen, krävs att akademin producerar kunskap om saken. En förutsättning är att forskare hittar sätt att studera energi- och materialflöden i komplexa och dynamiska system. Ny litteratur har betonat att aktörer måste göra lämpliga ändringar av hur de konfigurerar försörjningskedjor alternativt utveckla nya konfigurationer som möjliggör samarbete inom och mellan försörjningskedjor. Ändå finns det fortfarande begränsad litteratur om ämnet. Flera forskare, inom cirkulära försörjningskedjor, identifierar därför detta som ett forskningsgap och menar att det är angeläget att rikta uppmärksamheten mot konfigurationer av cirkulära försörjningskedjor som möjliggör samarbete inom och mellan försörjningskedjor. Det finns framför allt två områden av stor betydelse. För det första, hur samverkan gör aktörer mer beroende av varandra och vilka konsekvenser denna utveckling får för frågor som aktörers utrymme att agera, konflikter mellan aktörer samt relationsstyrning. För det andra, hur konfigurering av cirkulära försörjningskedjor inom och över industriella gränser måste ta hänsyn till avståndet mellan aktörer och effekterna av produktdesign på den cirkulära försörjningskedjans konfiguration.

Denna avhandling, som hör hemma i skärningspunkten mellan industriell dynamik, industriella nätverk och supply chain management, föreslår nätverket som en metafor för att beskriva sådana komplexa och dynamiska systemarkitekturer. I synnerhet studeras relationer och ömsesidiga beroenden mellan olika och autonoma delar av nätverket med hjälp av den industriella nätverksansatsen. Därigenom ses ekonomin som nätverk av relationer mellan aktörer som kontrollerar resurser och utför aktiviteter. Genom att tillämpa den industriella nätverksansatsen inom supply chain management lägger denna avhandling fram ett sätt att studera hur företag konfigurerar cirkulära försörjningskedjor för cykliska, återställande och regenerativa energi- och materialflöden.

Eftersom teori på området är outvecklad så var öppna undersökningar av utforskande karaktär nödvändiga. Följaktligen besvarades forskningsfrågorna med hjälp av kvalitativa fallstudier. Av detta kom rik data, om unika sammanhang, som samlades in på olika sätt, till exempel genom intervjuer, observationer och dokumentanalys. En abduktiv fallstudiemetod, som blandade de induktiva och deduktiva processerna, ansågs särskilt lämplig för att studera industriella nätverk. En systematisk litteraturöversikt användes dock också, eftersom delar av teorin bakom industriella nätverkskonfigurationer i den cirkulära ekonomin är mer utvecklad.

Denna avhandling gör tre huvudsakliga bidrag. För det första identifieras tre syften med industriella nätverk i den cirkulära ekonomin. Industriella nätverk gör det möjligt för aktörerna att åstadkomma en holistisk förändring i det industriella nätverket. Men eftersom en aktörs syn på det industriella nätverket är begränsad är aktören beroende av andra aktörers kompletterande perspektiv för att kunna åstadkomma en sådan förändring. För det andra introducerar denna avhandling två konceptuella ramverk som bidrar till förståelsen för hur man konfigurerar industriella nätverk som möjliggör samarbete inom och över industriella gränser. För det tredje stöder denna avhandling tanken att produktdesign påverkar hur industriella nätverk konfigureras för den cirkulära ekonomin. Men avhandlingen bidrar även till litteraturen genom att hävda att förhållandet mellan produktdesign och industriell nätverkskonfiguration är dubbelriktad. Produktdesign är en samarbetsprocess som både formar det framtida industriella nätverket och formas av det nuvarande industriella nätverket.

urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-333643