Inledningsvis kommer olika konstruktionmaterial att introduceras och analyseras med tonvikt på samband mellan mikrostruktur och materialens egenskaper samt påverkan av mekanismer som härdning och deformation.

I produktframtagningsprocessen formuleras krav som är kopplade till produktens funktion i en kravspecifikation, vilka ska kopplas till materialens egenskaper. Detta kräver övergripande kunskap om olika grupper av materials egenskaper. I kursen ingår därför undervisning om systematisk materialvalsmetodik med stöd av materialvalsverktyg.

Materialvalet har även stor betydelse ur ett hållbarhetsperspektiv och i kursen ingår användandet av metoder för att analysera miljöpåverkan vid materialval över produkters livscykel. I ett projekt kommer materialvalsmetodik att tillämpas och miljöpåverkan för en produkt att analyseras.

Efter godkänd kurs ska studenten kunna:

• Ange och illustrera materials uppbyggnad med avseende på bindningstyp, atom- och mikrostruktur samt inverkan av olika atomära defekter på dessa materials egenskaper.
• Beskriva deformations-, och härdningsmekanismer av material samt sekundär strukturbildning (rekristallisation/korntillväxt) och inverkan av dessa på materials mekaniska egenskaper, speciellt för metalliska material.
• Beskriva och använda fasdiagram och isoterma omvandlingsdiagram för att förklara strukturbildning i metalliska material, speciellt för stål och gjutjärn.
• Ange de vanligaste konstruktionsmaterialen (metaller, keramer, polymera material, kompositer) och översiktligt beskriva framställningsprocesser av dessa.
• Beskriva och förklara brottmekanismer, olika typer av brott samt de vanligaste korrosions- och nedbrytningsmekanismerna av material.
• Identifiera funkrionskrav och koppla dessa till materialegenskaper
• Använda metodik för materialval
• Självständigt motivera för och göra val av material vid design av strukturer och produkter baserat livscykelperspektiv  tillsammans med hållbarhets-, och återvinningsaspekter.

Schema HT-2021-596
Schema HT-2020-180

Meddelas vid kursstart.

Om du har en funktionsnedsättning kan du få stöd via Funka:

Funka- stöd för studenter med funktionsnedsättningar

A, B, C, D, E, FX, F

• INL1 - Inlämningsuppgifter, 1,5 hp, Betygsskala: P, F
• LAB2 - Laboration, 1,5 hp, Betygsskala: P, F
• PRO2 - Projekt, 3,0 hp, Betygsskala: A, B, C, D, E, FX, F
• TEN2 - Skriftlig tentamen, 3,0 hp, Betygsskala: A, B, C, D, E, FX, F

Examinator beslutar, baserat på rekommendation från KTH:s samordnare för funktionsnedsättning, om eventuell anpassad examination för studenter med dokumenterad, varaktig funktionsnedsättning.

Examinator får medge annan examinationsform vid omexamination av enstaka studenter.

Inlämningsuppgifter ( INL1 )

Laboration ( LAB2 )

Projekt ( PRO2 )

Skriftlig tentamen ( TEN2 )

• Vid grupparbete har alla i gruppen ansvar för gruppens arbete.
• Vid examination ska varje student ärligt redovisa hjälp som erhållits och källor som använts.
• Vid muntlig examination ska varje student kunna redogöra för hela uppgiften och hela lösningen.