Rubriker markerade med en asterisk ( * ) kommer från kursplan version VT 2022
Innehåll och lärandemål
Kursinnehåll
Kursens syfte är att ge en introduktion till skolans organisation och styrning, inkluderat lagar och förordningar, samt normer och värderingar. Kursen behandlar detta ur ett historiskt och nutida perspektiv. Skolans roll i relation till utbildning, demokrati och fostran diskuteras och hur detta förändrats över tid. Vidare tas läraruppdraget och lärarens roll i relation till skolans organisation och styrning upp. Kursen behandlar även läroplansteori och belyser hur man i samhället väljer ut kunskaper samt hur principer för detta urval och bedömning har skiftat över tid.
Lärandemål
Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:
1. redogöra för den svenska skolans framväxt
2. förstå och kunna redogöra för principerna för skolans styrning och diskutera hur politisk styrning av skolan hänger samman med pedagogisk praktik
3. jämföra hur synen på barn och ungdom förändrats genom tiderna och hur dessa förändringar påverkat skolans verksamhet
4. reflektera över skolans uppdrag vad gäller utbildning och fostran i relation till demokratiska värderingar, deklarationen om mänskliga rättigheter och konventionen om barnens rättigheter
5. jämföra läraruppdraget förr och nu, samt reflektera över läraryrkets förändring över tid
6. analysera, med hjälp av relevanta teorier och begrepp, lärarens roll i relation till skolans organisation och styrning
7. analysera urvalet av kunskaper i skolan ur ett läroplansteoretiskt perspektiv
Läraktiviteter
Kursen introduceras i juni. Under sommaren genomförs kursen i forma av distansstudier självständigt och i studiegrupper.
Detaljplanering
I canvas finns en detaljplanering för kursen.
Förberedelser inför kursstart
Kurslitteratur
Kurslittertur finns angivet i Canvas. Det material som inte är böcker finns länkat eller nedladningbart.
Stöd för studenter med funktionsnedsättning
Om du har en funktionsnedsättning kan du få stöd via Funka:
INLA - Inlämningsuppgift, 2,0 hp, Betygsskala: P, F
INLB - Inlämningsuppgift, 4,0 hp, Betygsskala: A, B, C, D, E, FX, F
Examinator beslutar, baserat på rekommendation från KTH:s handläggare av stöd till studenter med funktionsnedsättning, om eventuell anpassad examination för studenter med dokumenterad, varaktig funktionsnedsättning.
Examinator får medge annan examinationsform vid omexamination av enstaka studenter.
Målrelaterade betygskriterier/bedömningskriterier
För godkänt slutbetyg i kurser krävs att INLA är godkänd och minst betyget E på INLB. Slutbetyget avgörs av betyget på INLB.
A
C
E
Allmänt
Diskussionen förankras genomgående i relevantaresonemang från litteraturen.
Resonemang är som förs är välavvägda och lätta att följa
5 av mål 1-6 uppnår kriterier för A
Diskussionen förankras i viss mån i relevanta resonemang från litteraturen.
Samtliga lärandemål bedöms uppnådda på C nivå
Diskussionen förankras i viss mån i relevanta resonemang från litteraturen.
Samtliga lärandemål är godkända
1. redogöra för den svenska skolans framväxt
Studenten genomför
genomtänkta,
sammanhållna,
reflekterande resonemang om historiska skeenden
Studenten redogör
utförligt och nyanserat för historiska skeenden.
Studenten gör en
kortfattad och korrekt
beskrivning av historiska skeenden.
2. förstå och kunna redogöra för principerna för skolans styrning och diskutera hur politisk styrning av skolan hänger samman med pedagogisk praktik
Studenten kan med välgrundade resonemang redogöra för politisk styrning och dess koppling till pedagogisk praktik.
Studenten kan på ett fylligt och analytiskt sätt redogöra för politisk styrning och dess koppling till pedagogisk praktik.
Studenten kan översiktligt redogöra för principerna för politisk styrning och på en basal nivå diskutera hur styrningen påverkar pedagogiska praktik.
3. jämföra hur synen på barn och ungdom förändrats genom tiderna och hur dessa förändringar påverkat skolans verksamhet
Studenten kan på ett sammanhållet, analytiskt och mångfacetterat sätt diskutera utvecklingen och dess påverkan.
Studenten kan utförligt och på ett nyanserat sätt diskutera redogöra för utvecklingen och på dess påverkan.
Studenten kan kortfattat och i stora drag redogöra för utvecklingen och dess påverkan.
4. reflektera över skolans uppdrag vad gäller utbildning och fostran i relation till demokratiska värderingar, deklarationen om mänskliga rättigheter och konventionen om barnens rättigheter
Studenten kan på ett utförligt, analytiskt och mångfacetterat sätt reflektera över skolans uppdrag.
Studenten kan på ett analytiskt sätt reflektera över skolans uppdrag.
Studenten kan på ett begripligt sätt beskriva skolans uppdrag.
5. jämföra läraruppdraget förr och nu, samt reflektera över läraryrkets förändring över tid
Studenten kan på ett analytiskt och historiskt välförankrat sätt diskutera läraruppdraget.
Studenten kan på ett sammanhållet sätt, och med historisk medvetenhet diskutera läraruppdraget.
Studenten kan genom nedslag i historien ge exempel på lärarrollen och dess utveckling över tid.
6. analysera, med hjälp av relevanta teorier och begrepp, lärarens roll i relation till skolans organisation och styrning
Studenten kan med enkla men välgrundade resonemang tillämpa relevanta teorier och begrepp i sin analys.
Studenten kan med enkla men välgrundade resonemang tillämpa relevanta teorier och begrepp i sin analys.
Studenten kan på med enkla resonemang tillämpa relevanta teorier och begrepp i sin analys.
7. analysera urvalet av kunskaper i skolan ur ett läroplansteoretiskt perspektiv
Studenten kan på ett tillfredsställande sätt redogöra urvalet av kunskaper med relevant användning av läroplansteoretiska begrepp.
Etiskt förhållningssätt
Vid grupparbete har alla i gruppen ansvar för gruppens arbete.
Vid examination ska varje student ärligt redovisa hjälp som erhållits och källor som använts.
Vid muntlig examination ska varje student kunna redogöra för hela uppgiften och hela lösningen.
