1.Grundläggande komponenter, spännings- och strömkällor (oberoende och beroende). Ohms lag och Kirchhoffs lagar. Analysmetoder inkluderande nodanalys, maskanalys, superposition och grafiska metoder.

2.Tvåpolsekvivalanter (Thevenin- och Norton-ekvivalanter).

3.Operationsförstärkare.

4.Transienta inkopplingsförlopp inkluderande jämvikt och kontinuitet. Tidsfunktioner av kretsstorheter i dynamiska kretsar.

5.Komplexa tal. Växelström och tidsharmoniska signaler analyserade med komplexa metoden (“j omega-metoden”). Impedanser.

6.Komplex effekt. Aktiv, reaktiv och skenbar effekt. Tellegens teorem. Anpassning och faskompensering, effektfaktor.

7.Induktiv koppling och transformatorer.

8.Filterkretsar samt Bode-diagram/plottar.

9.Trefassystem och balans i sådana.

10.Hållbarhetsfrågor från ett elkretsperspektiv. Dessa inkluderar, men behöver inte vara begränsade till, design- och materialval samt återvinning.

11.Tillämpningar. Kursens CDIO-element inkluderar dimensionsanalys och att konstruera, dimensionera och skapa enklare kretsar, vilket faller under begreppet ”Conceiving”, med element till en början av ”Designing”.

Efter godkänd kurs ska studenten kunna

•lösa problem inom elkretsanalys, genom att ställa upp en beräkningsmodell, välja lämplig metod, göra vederbörliga approximationer, formulera och lösa nödvändiga ekvationer och rimlighetsbedöma resultatet i syfte att lösa kretsstorheter i linjära elektriska kretsar

•utvärdera elektriska kretsar utifrån ett hållbarhetsperspektiv.

För högre betyg ska studenten dessutom kunna, med progression i såväl fullständighet som bredd, lösa problem från hela kursinnehållet.

Schema HT2023

Studenten förväntas känna till spänning, ström, effekt, serie- och parallellkoppling av resistanser. Vidare förväntas studenten ha kunskaper om komplexa tal, algebraisk bråkräkning med komplexa storheter, polär och kartesisk form för komplexa tal.

Bill Karlström, "Kretsanalys" (tredje upplagan), ISBN: 9789144166001 (Den gamla andra upplagan fungerar också.)

(Det bör nämnas att det finns många böcker som behandlar ämnet och flera av dem funkar bra som substitut (tidigare har vi i ett antal år t.o.m inte haft någon bok och det har funkat bra)).

Om du har en funktionsnedsättning kan du få stöd via Funka:

Funka- stöd för studenter med funktionsnedsättningar

Informera dessutom kursledaren om du har särskilda behov som inte gäller skriftlig tentamen. Visa då upp intyg från Funka.

• Stödinsatser under kod R (dvs. anpassningar som rör rum, tid och fysisk omständighet, t.ex. förlängd skrivtid) är alltid beviljade.
• Stödinsatser under kod P (pedagogisk anpassning) kan beviljas eller avslås av examinator efter att du ansökt i enlighet med KTH:s regler. Normalt beviljas även samtliga stödinsatser under kod P för kurser som ges vid EECS. 

A, B, C, D, E, FX, F

• LAB1 - Laboration 1, 1,0 hp, Betygsskala: P, F
• LAB2 - Laboration 2, 1,0 hp, Betygsskala: P, F
• TEN1 - Tentamen 1, 3,0 hp, Betygsskala: A, B, C, D, E, FX, F
• TEN2 - Tentamen 2, 4,0 hp, Betygsskala: A, B, C, D, E, FX, F

Examinator beslutar, baserat på rekommendation från KTH:s handläggare av stöd till studenter med funktionsnedsättning, om eventuell anpassad examination för studenter med dokumenterad, varaktig funktionsnedsättning.

Examinator får medge annan examinationsform vid omexamination av enstaka studenter.

Betygsmatris

Om man erhåller "Fx" (på TEN1 eller TEN2) ges möjligheten att försöka komplettera upp till ett "E" på den tentamen. Uppgiften som ges varierar beroende på studentens inlämnade tenta.

Plussning är tillåten.

• Vid grupparbete har alla i gruppen ansvar för gruppens arbete.
• Vid examination ska varje student ärligt redovisa hjälp som erhållits och källor som använts.
• Vid muntlig examination ska varje student kunna redogöra för hela uppgiften och hela lösningen.