"Släpp lös samhällets innovationsförmåga"
För att behålla entreprenörskraften i samhället krävs ett nytänkande inom politiken och näringslivet. Det konstaterar KTH-professor Pontus Braunerhjelm, som med medförfattare Magnus Henrekson är aktuell med nya boken "Släpp lös samhällets innovationsförmåga".
Pontus Braunerhjelm beskriver Sverige som ett föregångsland internationellt sett när det gäller att ta vara på innovationskraft och nydanande entreprenörskap.
– Men framöver krävs tydlig politik som underlättar för entreprenörer att omvandla innovationer till snabbväxande företag, för att skapa tillväxt, säger han.
– Nu står vi inför akuta samhällsutmaningar, bland annat klimatkris och en åldrande befolkning med ökande vårdkrav. Och dessutom begränsas många företag av att vissa högteknologiska produkter inte kan säljas utomlands för att inte hamna i ”fel” händer. Marknader krymper för flera företag.
Hur kan den vitala innovationskraften bevaras i skenet av att företagsverksamheter går mot ökade begränsningar?
– Ett av våra budskap i boken är att det nu krävs en bred ansats inom innovationspolitiken för att värna om den starka innovationsförmågan. I boken riktar vi en viss kritik mot tillväxtmodeller som hävdar att ”bara vi satsar på kunskap får vi tillväxt och välstånd automatiskt”. Nu krävs det mycket mer än så, i form av strukturella förändringar.
Kan du ge exempel på åtgärder ni efterlyser?
– Dels behövs en politik som gör att innovationskraften kan tillämpas och användas på ett så enkelt och effektivt sätt som möjligt. Det kan ske genom att skapa lättillgängliga kreativa miljöer, starka nätverk och tydliga incitament kopplade till exempelvis skatter. Dessutom måste vi se till att skapa fler bostäder om vi ska lyckas locka hit internationella talanger, så vi får utväxling på svenska forsknings- och innovationssatsningar.
Hur skulle du säga att Sverige föregår med gott exempel när det gäller att tillvarata entreprenörsanda internationellt sett?
– Grundförutsättningarna är att det inte ska kosta mycket att starta företag, och att samhället ska ha ett transparent och enkelt skattesystem.
– Dessutom funkar Sveriges övergripande arbetsmarknadsregleringar relativt bra. Studier visar att rörlighet bland välutbildade personer på arbetsmarknaden har en positiv effekt på såväl innovationstakt som nätverk, säger Pontus Braunerhjelm.
Katarina Ahlfort
Foto: Mats Edman