KTH och Alstom i samarbete för hållbar järnväg i Europa
EU satsar stort på hållbart resande. Med initiativet EU-Rail är visionen att införa ett integrerat järnvägssystem med hög kapacitet och tillförlitlighet för att minska klimatpåverkan och möta ett ökat transportbehov. KTH har nyligen ingått ett strategiskt partnerskap med transporttillverkaren Alstom och tillsammans med Trafikverket bidrar de med forskning och innovation till EU-satsningen.
–För att minska klimatpåverkan är det viktigt att flytta trafik till järnvägen. Vi vill bidra med innovation så att tågen blir miljövänligare men också göra att det blir billigare och enklare att åka tåg, säger Sebastian Stichel, professor i spårfordonsdynamik på KTH och tidigare anställd på Alstom (dåvarande Bombardier).
EU-Rail, Europe’s Rail Joint Undertaking, har som mål att öka användningen av järnvägen för passagerare och godstransport och att minska växthusgasutsläppen. I samarbete med Trafikverket och Alstom bidrar KTH med lösningar och lyfter de geografiska och trafikmässiga förutsättningar och regelverk som finns i Sveriges järnvägssystem.
–De stora problemen i Europas järnvägstrafik handlar framförallt om kapacitetsbrister på grund av en underinvestering i infrastrukturen. Dessutom finns det olika tekniska system och föreskrifter i de europeiska länderna. Det kan innebära att ett tåg som är godkänt i Sverige inte får köra i Danmark, säger Sebastian Stichel.
Självkörande tåg
Det finns för närvarande sex övergripande projekt inom EU-Rail som beviljats upp till 500 miljoner kronor med upp till cirka 50 partners per projekt. Projekten startade kring årsskiftet 2022/2023, pågår i fyra år och handlar om allt från innovation av signalsystem för att tågen ska kunna köras tätare till att hitta miljövänligare alternativ till dieseldrivna tåg, som batteri- eller vätgaståg. KTH är delaktig i alla sex projekten, däribland det som leds av Alstom och handlar om miljöfrågor och energiförbrukning.
Fyra av KTH:s skolor deltar (Teknikvetenskap, Elektroteknik och datavetenskap, Arkitektur och samhällsbyggnad, Industriell teknik och management) och bidragen handlar om allt från digitaliseringslösningar, teknoekonomiska studier, självkörande tåg och förbättrad säkerhet vid plankorsningar till nya mekaniska lösningar för att sänka kostnad och vikt hos spårfordon.
Just självkörande tåg är ett område där KTH bidrar med mycket forskning, och det är ett prioriterat område som, i kombination med effektiva signalsystem, innebär att tågen kommer att kunna köra tätare och med ökad kapacitet.
Sedan maj 2022 har KTH ett strategiskt partnerskap med Alstom, som är den största tillverkaren på den svenska järnvägsmarknaden. Det innebär ett nära samarbete för att säkerställa kompetensförsörjning samt utvecklingsinriktad och samhällsfrämjande forskning. Samarbetet kring projekten i EU-Rail är centralt.
Samarbete i Gröna tåget
Men KTH har samarbetat med den svenska delen av Alstom under lång tid. De arbetade till exempel tillsammans i projektet Gröna Tåget, där KTH bland annat var med och utvecklade en ny typ av motor för elektriska tåg som används i Alstoms tåg idag.
–Vårt utbyte är otroligt fördelaktigt. Om det går bra för Alstom, som har stort inflytande inom järnvägsbranschen, är chansen större att studenter väljer att studera järnvägsteknik hos oss på KTH. Dessutom kommer vårt samarbete att stärka KTH:s transportforskning och bidra med ett svenskt perspektiv och svenskutvecklad teknik i EU-Rail, säger Sebastian Stichel.
Fredric Bonnevier, Head of DC Performance på Alstom Sverige, håller med och säger att forskningssamarbetet med KTH är oerhört viktigt för Alstom.
– Tack vare det kan vi samverka kring gemensamma projekt dels inom nationell samhällsutveckling dels internationellt genom teknikutveckling och frågor kopplade till järnväg, fordon och signalsystem. Samarbetet har också en verksamhetsstrategiskt viktig betydelse sett till kompetensförsörjning, kompetensutveckling och forskning, säger han.
Text: Nicky Rosenberg