”Det krävs kunskap och energi för att hantera klimatkrisen”
Rapport från gemensamt event av KTH:s plattformar för Energi och Industriell Transformation
I september bjöd KTH Energiplattform tillsammans med KTH:s plattform för Industriell Transformation, KTH Climate Action Centre och KTH Navet till ett öppet samtal om de pågående klimatförändringarnas påverkan på oss själva och samhället.
Evenemanget ”Finding knowledge and energy to deal with the meta-crisis” lockade ett femtiotal forskare, studenter och anställda vid KTH till mötesplatsen KTH gamla Värmekraftverk som en gång i tiden värmde upp KTH med kol. Inledde kvällens gjorde dansare från Stockholms konstnärliga högskola, SKH, med två föreställningar på klimattemat (se länk i faktaruta nedan).
Därefter välkomnade Christophe Duwig, vice föreståndare för KTH Energiplattform, till det öppna samtalet.
– I dag fokuserar vi på de icke-tekniska frågorna i den snabba samhällsomvandlingen och klimatkrisen. Ingenjörer behärskar ofta den tekniska sidan av utmaningen, men de är också människor med känslor, tvivel och ibland ångest. Här öppnar vi för ett bredare samtal även om våra känslor, med hjälp av våra inbjudna talare, säger Christophe Duwig.
Mindre mängd energi
En stund innan samtalet startade fick vi en pratstund med de två inbjudna Nate Hagens, Director of The Institute for the Study of Energy & Our Future (ISEOF), och Olivia Lazard, fredsforskare och fellow vid Carnegie Europe med fokus på klimatets geopolitik. Nate Hagens driver även en mycket populär podcasten med fokus om miljö och hållbarhet, The Great Simplification. Båda två lyfte behovet av att omfamna den energiteknik som kan ta oss ur dagens fossilberoende.
– Men sanningen är att vi i framtiden helt enkelt måste använda mindre mängd energi än i dag. Det är dock politiskt omöjligt att säga idag, och kommer att vara det tills den dagen då vi helt enkelt tvingas att inse det, säger Nate Hagens.
Samtidigt har Sverige och Skandinavien rätt kulturella och ekonomiska förutsättningar för att bli piloter för ett annorlunda liv, menade han.
– Här är befolkningstätheten låg i förhållande till de befintliga naturresurserna, och här finns ett starkt socialt system med en stabil struktur som gör det möjligt. Ni har goda förutsättningar för att hantera några av de förändringar som vi alla kommer att tvingas göra i framtiden.
Saknas reflektion och balans
Dock pekade Olivia Lazard på betydelsen av Sveriges nej till EU:s nya naturvårdslag.
– Det visar att det saknas en grundläggande reflektion kring balansen mellan naturhänsyn och teknik, vilket är nyckeln till en mer motståndskraftig ekonomi. Balansen krävs för att vi ska kunna hantera de geopolitiska kriser som kommer att uppstå i framtiden, säger Olivia Lazard.
Här lyfte hon kriget i Ukraina och menade att en av Rysslands drivkrafter bakom invasionen var – att i ljuset av klimatkrisen – skapa en framtida geopolitisk och geoekonomisk fördel. Redan i dag råder Ryssland över cirka 20 procent av världens sötvatten.
– Misslyckas vi att investera i regenerativt jordbruk och förändra vår relation till naturen så lämnar vi över makten till länder som Ryssland. Här har Sverige varit tidiga med att investera i en ny energiinfrastruktur men samtidigt uppvisar ni ett kortsiktigt tankesätt i relationen till naturen.
Stockholm har dock profilerat sig som en politisk huvudstad kring klimatfrågor i Europa, menar Lazard.
– Därför är det viktigt för mig att komma hit. Och framförallt möta studenter som fortfarande har makten att definiera vilken roll de ska spela i framtiden och vilka teknologier som kommer att ta oss dit.
Hon betonade även hur ingenjörer har en särskild uppgift att kliva ur sin traditionella roll av specialister.
– De behöver sätta sin kunskap i en större samhälleligt sammanhang eftersom vi står vid ett vägskäl i dag där den mänskliga evolutionen samverkar med den tekniska utvecklingen, säger Olivia Lazard.
Informellt och öppet samtal
Samtalet under kvällen var mycket informellt, inte minst därför att alla deltagare samlades i en tät ring i den stora hallen. Diskussionen rymde många olika aspekter av den pågående klimatkrisen, både med jämförelser mellan olika länders klimatinsatser och vilka skillnader som finns i olika delar av världen. Samtidigt betonades det pågående skiftet från fossila energislag och tekniker till hållbara lösningar.
Särskilt gjorde sig studenter från länder som redan drabbats svårt av klimatförändringarna hörda. Och ifrågasatte varför vår anpassning till klimatkrisen går så sakta.
– Det är lätt att förtvivla eller hemfalla till en form av nihilism men det är väldigt långt ifrån vad vi behöver just nu. Vi befinner oss ännu inte vid den vändpunkt som vi önskar vara. Men samtidigt pågår samtal som liknar detta överallt i världen, och det är dessa samtal som kommer att göra en skillnad genom att forma framtiden, säger Olivia Lazard.
Nate Hagens råd till studenterna på plats var att mäta sitt egenvärde i annat än pengar, särskilt i en värld där såväl energi och materiella ting blir allt dyrare.
– Och att försöka att inte oroa er för lösa hela klimatproblematiken i ett, utan fokusera på något som ni brinner för, som talar till er, så kommer ni att röra på rätt väg mot målet.
Se hela samtalet i efterhand på KTH Navets Youtubekanal
Text: Magnus Trogen Pahlén