Nya satsningar på cybersäkerhet vid KTH och Försvarshögskolan visades för riksdagsledamöter

– Det var både roligt och intressant att besöka både KTH och Försvarshögskolan för att ta del av kunskapen inom ett högaktuellt område. Cybersäkerhet är ett ämne som diskuteras i många utskott och möten i riksdagen, säger Gunilla Svantorp, ordförande i Sällskapet för Riksdagsledamöter och forskare, Rifo, och riksdagsledamot för S. 

– Rifos verksamhet syftar till att bygga broar mellan politik och forskning och det är fantastiskt med denna möjlighet att bjuda in till KTH och Försvarshögskolan för att bidra i detta arbete, säger Lina Bertling Tjernberg, vice ordförande för Rifo, professor vid KTH och initiativtagare till mötet.

Välkomnade riksdagsledamöterna gjorde KTH:s Stefan Östlund, vicerektor för globala relationer, tillsammans med Malena Britz, prorektor och forskningschef vid Försvarshögskolan. 

Stefan Östlund gav en inblick i KTH:s arbete för att stärka lärosätets cybersäkerhet som en del av det övriga arbetet för att höja säkerheten i en turbulent omvärld. Han betonade vikten av att bygga en kultur där varje anställd reflekterar över dagliga beslut, allt från nya forskningssamarbeten till inköp och deltagande vid internationella konferenser. 

Komplexa IT-system utmanar

Därefter tog Pontus Johnson, ​​professor i nätverk och systemteknik och föreståndare för Centrum för cyberförsvar och informationssäkerhet, CDIS, vid. Han gav en inblick i vilka utmaningar dagens allt mer komplexa IT-system väcker.

– Vägen framåt går bara genom bättre mjukvaruverktyg. Det enda sättet att skapa dem är genom mer forskning och innovation. Samtidigt står vi med en enorm kompetensbrist inom cybersäkerhet, säger Pontus Johnson.

Han lyfte studien Cybersecurity Workforce Study som visar att internationellt saknas drygt tre miljoner personer inom cybersäkerhetsområdet i dag, vilket ska jämföras med de cirka 4,7 miljoner personer som redan arbetar inom området.

För att lyckas möta kompetensbehovet så krävs ytterligare utbildningssatsningar. Fler platser behövs på utbildningarna men även en förstärkning av det livslånga lärandet. Dagens yrkesverksamma behöver förnya sina kunskaper för att hålla sig ajour med den närmast skenande utvecklingen. 

Allra störst är kompetensbehovet hos kommuner och regioner som inte kan konkurrera med industrins höga löner, menade han.

– Medvetenheten om behovet av ökad cybersäkerhet växer bland landets kommuner. Men samtidigt blir cybersäkerheten ännu en sak som tävlar med andra områden och det är svårt att tvingas prioritera mellan vård och cybersäkerhet. 

Johnson gav även en inblick i centrumbildningen CDIS, Centrum för cyberförsvar och informationssäkerhet , som startades i samarbete med Försvarshögskolan år 2020. Inom ramen för CDIS bistår KTH med utbildning av Försvarets cybersoldater och även i utbildningen av officerare. Här är fler än 50 personer involverade i forskning och utbildning, inom allt från postkvantkryptografi till utveckling av matematiska beräkningsmetoder för att identifiera sårbarheter. 

CDIS är en av initiativtagarna till Cybercampus Sweden , som presenterades av David Olgart, utvecklingsledare för cyberförsvaret vid Försvarsmakten och vice föreståndare för CDIS. Satsningen inleddes för cirka 1,5 år sedan med målsättningen att skapa en nationell insats för cybersäkerhet.  

Cybercampus nationellt samordnande
Cybercampus ska komplettera dagens nationella säkerhetscentrum som Nationellt cybersäkerhetscenter , Cybernode  och Nationellt samordningscenter för forskning och innovation inom cybersäkerhet .

– Vid Cybercampus Sweden ska vi bedriva banbrytande forskning, innovation och utbildning för cybersäkerhet och cyberförsvar bortom vad som är möjligt för enskilda lärosäten, institut, företag eller myndigheter, säger David Olgart. 

Cybercampus har sedan 2023 fått finansiering av Vinnova , och redan ägnats flertalet nationella workshoppar och symposium. 

– Forskningen inom cybersäkerhet har vuxit kraftigt de senaste åren och här finns stora möjligheter till tvärvetenskapliga samarbeten mellan olika lärosäten. Samarbeten som kan förenklas genom Cybercampus. 

Bland exempel på befintliga samarbeten nämnde han nätverket för doktorander inom IT-säkerhet, Swits , och den nya satsningen SIGS-CyberSec  som startade i år som en svensk företagsforskarskola för cybersäkerhet. 

SIGS-CyberSec presenterades av Simone Fischer-Hübner, professor vid Karlstads universitet, och består av ett konsortium av forskare inom datavetenskap och informationssystem från fyra svenska universitet. Målet är att utveckla industriell kompetens och expertis på området och stärka cybersäkerhetsprofilerna vid de medverkande lärosätena.

Även vid Uppsala universitet finns starka satsningar på forskning inom cybersäkerhet med stöd av bland annat Stiftelsen för Strategisk Forskning, SSF, Vetenskapsrådet, Vinnova och WASP. 

Samtliga satsningar skulle ha nytta av en starkare nationell samordning som Cybercampus Sweden, menar David Olgart.

När det gäller utbildningar berättade Gunnar Karlsson, professor i teletrafiksystem, om ett förslag till utbildningspaket för Cybercampus. Förslaget lägger en grund för ett agilt sätt att utbilda även redan yrkesverksamma för att fylla kompetensbehovet inom området.

– Cybercampus blir centralt för att samla och skala upp de utbildningar inom cybersäkerhet som dagens högskola inte lyckas leverera, säger Gunnar Karlsson. 

Sist gav Patrik Lidhäll, KTH:s it-säkerhetschef, en överblick över lärosätets arbete med såväl cybersäkerhet som annan säkerhet. 

Besök på Försvarshögskolan

Därefter var det dags för ett studiebesök på Försvarshögskolan där Erik Biverot, senior kurssamordnare, tog emot för att ge en inblick i Försvarshögskolans utbildningar inom säkerhetsskydd.

Inom ramen för Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet, CTSS,  bedrivs bland annat uppdragsutbildning inom säkerhetsskydd. Behovet av säkerhetsskyddsutbildningar har ökat kraftigt genom den nya säkerhetsskyddslagen som trädde i kraft 2019.

– Vi har gjort säkerhetsskydd till en profession och utbildar i linje med det livslånga lärandet. Det finns ett stort behov av att höja dagens kunskapsnivå, säger Erik Biverot. 

CTSS finns vid Försvarshögskolan och bedriver utbildningarna i samverkan med Säpo och MUST. Försvarshögskolan arrangerar även tävlingen Cyber Challenge  för att öka förståelsen kring cyberangrepp, metoder och utmaningar. Tävlingen går av stapeln varje höst och här analyserar studenter från hela landet ett fiktivt scenario som fokuserar på ett förändrat säkerhetspolitiskt läge i vår region. 

Tävlingsmomenten inkluderar risk- och incidenthantering, strategisk kommunikation, policyutveckling och konsekvensanalys. De tre lag som får bäst omdömen uppmanas att delta även i den internationella tävlingen Cyber 9/12 Strategy Challenge .

Som avslutning av dagen fick riksdagsledamöterna kliva in i ett pågående krigsspel där studenter övade planering, utförande och utvärdering av militära operationer i närmiljön. 

Krigsspelet bygger på en egenutvecklad plattform och används som en byggsten i utbildningen för att ge studenterna erfarenhet av att arbeta samordnat mellan olika försvarsslag. 

Är du nyfiken på hur ett krigsspel ser ut så har Försvarshögskolan publicerat fler bilder på Facebook från ett tidigare spel . 

Text: Magnus Trogen Pahlén