KTH Energy Dialogue 2019 bjöd på forskningsframsteg om lösningar för att uppnå klimatmål
REPORTAGE
KTH Energy Dialogue 2019 bjöd på forskningsframsteg inom allt från affärsmodeller och cyberattacker till transparenta solceller - och ett övergripande tema om lösningar för att uppnå klimatmål.
Intresset för årets upplaga av KTH Energy Dialogue var stort och ett fullbokat event öppnade dörrarna vid KTH Nymble. Dagen inleddes med posterpresentation och lunchmingel. Öppningen gjordes med en kort film-session där föreståndare för energiplattformen vid KTH, Lina Bertling Tjernberg, diskuterade kommande utmaningar och möjligheter inom energiforskningen och underströk att energiplattformen är en inkluderande plattform för forskare med intresse att arbeta med lösningar för energisystemet. Moderator för dagen var journalisten Willy Silberstein.
Video om KTH:s Energiplattform
“Gott om energi”
KTH:s rektor Sigbritt Karlsson höll dagens första anförande och följdes av inbjudna talarna Robert Andrén, Generaldirektör för Energimyndigheten, och Magnus Hall, VD för Vattenfall.
Robert Andrén kunde visa en väg mot ett Sverige med ett 100 procent förnybart energisystem. Medan Magnus Hall framtidsvision beskrev en värld med ett överskott av energi.
– Det kommer att finnas gott av energi när vi väl har byggt om energisystemet. Och näringslivet kommer att vara en stark kraft i detta genom allt fler företag utgår från klimatarbetet i sina strategier. Konsumenterna kommer att straffa dem som inte gör det.
Den främsta drivkraften kommer inte från åtstramningar utan från teknikutveckling, betonade Magnus Hall.
Öppningssesionen avslutades med utdelning av Vattenfalls pris för bästa examensarbete vid KTH inom energiområdet.
Dagen fylldes sedan av fyra tematiska paneldiskussioner som alla inleddes av korta introduktionsföreläsningar. Först ut var en återblick på Energiplattformens första tio år. Här deltog tidigare två föreståndare för Energiplattformen, Ramon Wyss, professor emeritus, Olga Kordas, Föreståndare för Viable Cities, samt Mark Howells, professor i energisystemanalys och anlitad som expert av FN.
Ramon Wyss berättade om hur KTH:s energiforskning hade kraftsamlat inför ansökan till EU-programmet EIT InnoEnergy.
– Vi satte verkligen KTH på kartan vad gäller hur mycket vi kan åstadkomma tillsammans, sade Ramon Wyss.
Olga Kordas, Föreståndare för programmet Viable Cities, gav en kort tillbakablick över projektet Viable Cities som vuxit från ett lokalt initiativ till ett nationellt strategiskt innovationsprogram för smarta och hållbara städer. I dag rymmer programmet cirka 60 medlemmar och har en programbudget på närmare en miljard kronor.
– Om vi ska lyckas bygga en bättre värld behöver vi bygga ett brett tvärdisciplinärt samarbete där vi samverkar mellan sektorer och över våra egna ”silos”. Energiplattformen kan öppna dörrarna för detta samarbete. Här definierar vi de områden där vi kan arbeta tillsammans, forskare och olika samhällsaktörer.
Olga gav även en reflektion över KTH Energy Dialogue som en dag att mötas och fira energiforskningen.
KTH:s globala påverkan
Mark Howells sammanfattade de senaste årens samarbete mellan FN och KTH.
– FN har många bra idéer kring hållbarhet, men inte nödvändigtvis de verktyg som krävs för att skapa strukturerade system. Här har KTH varit en viktig samarbetspartner för att skapa öppna metoder för en global hållbar utveckling, allt med en öppen källkod, sa Mark Howells.
Han pekade särskilt på tre områden där KTH har varit en nyckel i utvecklingen: arbetet med att bygga ut elsystemet i utvecklingsländer; framtagandet av nya energisystem där tekniken används för att förbättra klimatet; samt bidra till en mer klimatvänlig teknisk utveckling och tillväxt.
– Intressant nog så kostar det inte så mycket att minska utsläppen för att bli klimatkompatibla. Det finns teknologier som är mycket lovande, men de ökar samtidigt vår användning av vatten dramatiskt. Det är ingen lätt uppgift att förstå hur detta länkas samman, sa Mark Howell.
Forskningen som bedrivs vid KTH, och stöds av Energiplattformen, har haft en betydande påverkan globalt, och fortsätter ha det i dag, betonade han.
Från nya teknologier till hållbara energisystem
Den efterföljande panelen samlades under devisen: nya teknologier för säkra och hållbara energisystem. Lina Bertling Tjernberg, professor i elkraftnät, delade scenen med Pontus Johnson, professor i nätverk och systemteknik, Rakel Wreland Lindström, lektor i tillämpad elektrokemi och Ilya Sytjugov, professor i tillämpad fysik.
Panelen tog utgångspunkt i världens första kommersiella högspänd likströmskabel (HVDC) mellan fastlandet och Gotland satt i drift 1954. Lina Bertling Tjernberg målade upp en bild av omställningen av elkraftsystemet för ett uthålligt energisystem med Gotland som exempel. Gotland som är Sveriges pilot för 100% förnybart energisystem. Hon avslutade med att lyfta fram energilager med batterier som en framtidsvision och möjligheter med elfordon i elsystemet. Pontus Johnson tog vid och visade exempel på kraftsystemets sårbarhet för attacker vilket senare i dialogen återkom vid diskussion om elfordon. Rakel Wreland visade på teknik med bränsleceller som fossilfritt alternativ och jämförde olika batteritekniker. Ilya Sytjugov tillförde panelen ett inlägg med framtida material för solceller - en möjlighet att revolutionera framtida solkraft från byggnader.
Dagens tredje panel innehöll Semida Silveira, professor i energisystem och klimatstudier, Lennart Söder, professor i elkraftsystem, och Cecilia Katzeff, associerad professor i människa-datorinteraktion.
Dessa delade alla rubriken “Mot ett hållbart energisystem” och visade bland annat en framtid där Sveriges vindkraft producerar mer elektricitet än kärnkraft. Semida Silveira betonade hur våra urbana samhällen är en nyckel för dagens transformering till ett hållbart samhälle. Cecilia Katzeff delade med sig av pågående forskning som visar vilken resurs som hushållen kan utgöra när energisystemet måste bli mer flexibelt.
I den sista panelen för dagen fanns Mats Engwall, professor i industriell ekonomi, Janne Wallenius, professor i kärnkraftteknik, Cecilia Sundberg, associerad professor i industriell ekologi samt Christophe Duwig, lektor i mekanik.
Här var temat affärsaspekter, återvinning och användning av avfall. Mats Engvall ville vidgade fokuset från att bara ligga på teknisk innovation till att även omfatta mer innovativa affärsmodeller. Janne Wallenius visade vilka möjligheter som finns med ny teknik för att återvinna kärnbränsle. Cecilia Sundberg delade med sig av hur biokol kan bli en effektiv kolsänka i framtiden, och avslutningsvis Christophe Duwig som underströk att energi kostar lite idag och visade möjligheter med att använda spillvärme.
Anslutningsorden för dagen kom från Lina Bertling Tjernberg, föreståndare för Energiplattformen, samt vice föreståndare Christophe Duwig.
– Det är viktigt att vi samtidigt arbetar med långsiktiga och kortsiktiga mål. Ett sätt kan vara använda oss av en T-formad arbetsmodell. Den ger utrymme för ett samarbete mellan olika fält samtidigt som vi kan arbeta vidare i våra egna “silos”, vilket är viktigt för att vi själva ska nå framåt inom våra fält, sa Lina Bertling Tjernberg. Sessionen avslutades med utdelning av pris för bästa posterpresentation vid KTH Energy Dialogue 2019.
Text: Magnus Trogen Pahlén
Foto: Fredrik Persson
Se paneltalarnas presentationer (engelska)