Intresseväckande besök i labben hos ITM-skolan
Skolbesök
I slutet av september gjorde KTH Energiplattform ett återbesök på ITM-skolan för att särskilt titta närmare på labbverksamheten. Förra besöket gjordes i digital form med anledningen av pandemin men gav ändå en god insyn i en rad verksamheter.
Här kan du läsa om det tidigare skolbesöket vid ITM-skolan .
Besöket blev en spännande rundvandring genom labblokalerna under ledning av såväl professor och institutionschef Björn Laumert som labbcheferna Peter Hill och Jens Fridh. Här sker forskning kring allt från värmepumpar till solenergi och flygutveckling.
Från KTH Energiplattform deltog föreståndare Lina Bertling Tjernberg som inledde mötet tillsammans med vice föreståndare Christophe Duwig. Från energiplattformen deltog även representanter från ABE Pernilla Hagbert samt SCI Ilja Sytjugov, samt plattforms kommunikatör Helena Mayer och Pierre Bodin vid Research office support med speciellt ansvar inom energiområdet.
Klimatkammare i storformat
Peter Hill guidade gruppen bland annat via fyra nyligen ombyggda klimatkamrar som kunde variera temperaturen mellan cirka plus 45 och minus 35 grader. Tack vare flyttbara väggar kan här skapas en stor kammare med tillräckligt utrymme för att rulla in en personbil. Ombyggnationen gjordes delvis för att göra det möjligt att använda mer hållbar teknik och ett miljövänligare kylmedium än tidigare.
Peter Hill betonade att kamrarna finns tillgängliga även för forskare från andra skolor inom KTH. Han välkomnande även andra samarbeten inom KTH för att all den avancerade utrustningen som ryms inom skolan skulle kunna komma fler till nytta.
Den energirelaterade forskning som finns vid skolan sträcker sig från tillämpad termodynamik, energisystem samt kraft- och värmeteknologi.
Storskalig forskning sker på taket
Nästa mål blev ITM-skolans tak som används för mer storskaliga forskningsprojekt. Här finns bland annat soldrivna värmepumpar, system för energilagring och mer avancerade värmepumpar för höga temperaturer.
Här visades även en fasadbeklädnad som utvecklats för att ta tillvara solenergi. Samt forskning för att kyla raketmunstycken som bland annat kommer att användas för nästa generations Arianneraketer för uppskjutning av satelliter.
Väl tillbaka på labbgolvet igen möttes gruppen av en hundraårig prototyp av Baltzar von Platen och Carl Munters första kylskåp. Innovationen utvecklades som ett gemensamt examensarbete vid KTH och lade grunden till Electrolux. Prototypen utvecklades vid ITM-skolan och slog världen med häpnad som det första kylskåpet utan rörliga delar.
Distansstudenter från hela världen
Jens Fridh tog sedan vid för att visa upp den utrustning som används för en lifelong learning-kurs som bland annat ges tillsammans med Siemens. Här får studenter från hela världen möjlighet att styra och kontrollera sina labbförsök över internet. Särskilt användbar blev utrustningen under pandemin men tekniken har använts i perioder de senaste tio åren, både för distansutbildning och i ordinarie kursverksamhet.
Studenterna vid distansutbildningarna är verksamma inom industrin och arbetar med att designa allt från flygmotorer till gasturbiner. ITM-skolans forskare inom aeromekanik är internationellt framstående och kan på detta sätt bidra med kunskap till den globala industrin.
Björn Laumert visades sedan upp en högtemperaturutrustning där luft värms upp till cirka 1000 grader för att sedan ledas in i en stenbädd för värmelagring. Något som kan få industritillämpning när man vill lagra värme för att senare omvandlas den till elektricitet.
Besöket ledde vidare till ITM-skolans sollabb (Solar Facility Lab) som kan simulera de höga energier som finns i solkraftverk byggda i ökenområden. Här testas såväl mottagarenheter som nya material, till exempel keramikhybrida material.
Under besöket visades även testturbiner som används för forskning kring turbulens och luftflöden, samt utrustning för att studera turbulens kring flygplansvingar, samt kylning av flygmotorer. Här sker mycket tillämpad forskning bland annat tillsammans med Siemens och GKN Aerospace. Forskningen stöds även av bland andra av EU och Vinnova. Den kretsar mycket kring flygutveckling då flygindustrin står inför en stor omställning till nya flygbränslen, som vätgas och biobränslen men även eldrivet flyg.
Kommande besök från KTH Energiplattform sker den 25 oktober 2021 och då står Skolan för teknikvetenskap på tur med besök i KTHs nya hus på Campus Albano.
Text: Magnus Trogen Phalén