Här skapas en brygga för kunskapsutbyte mellan KTH-forskare och riksdagsledamöter

– Det är lite av en aha-upplevelse för många att göra ett studiebesök som detta. Här får de ledamöter som har hört talas om till exempel fusionsforskning se ett fusionslabb i verkligheten. Det ger en bättre förståelse och en god möjlighet att skaffa sig mer kunskap, säger Barbara Cannon, professor vid Stockholms universitet, och en av de tio forskare som är en del av Rifos styrelse.

Lina Bertling Tjernberg, professor i elkraftnät, är även hon en representant i Rifos styrelse och dessutom sällskapets vice ordförande.

– Det har länge varit ett av mina mål att få välkomna Rifo till mitt hemmauniversitet KTH. Det är viktigt att skapa en brygga mellan riksdagsledamöter och forskare för att vi tillsammans ska kunna forma en samhällsutvecklingen baserad på fakta och kunskap, säger Lina Bertling Tjernberg.

Hållbarhetsmålen i första rum

Riksdagsledamöterna välkomnades av KTH:s rektor Sigbritt Karlsson som höll en inledande presentation. Hon gav en orientering kring KTH:s organisation och struktur, och betonade hur all verksamhet vilar på de fyra pelarna jämställdhet, hållbar utveckling, digitalisering och internationalisering.

– FN:s globala hållbarhetsmål är fullt integrerade i vår utbildning och forskningsverksamhet, säger Sigbritt Karlsson.

Vidare lyfte hon såväl KTH:s forskningsplattformar som ger möjlighetet till nya tvärställda samarbeten inom lärosäten. Samtidigt som hon betonade KTH:s starka samarbete med det omgivande samhället genom ett väl utbyggt partnerskap med företag och offentliga organisationer.

– Samverkan ligger i vårt DNA. Vårt mål är att skapa samhällsnytta genom samverkan med företag, organisationer och offentliga verksamheter. Och vi bidrar gärna med all vår kunskap i såväl utredningar som utskott och sammanträden, säger Sigbritt Karlsson.

Mikael Östling, professor och prorektor, gav en inblick i forskningsinfrastrukturen vid KTH. De senaste åren har lärosätet gjort en strategisk satsning för att stärka de mest framstående forskningsmiljöerna.

– I dag är vi kända för vår goda infrastruktur som i många fall är state-of-the-art. Och vi vill att den kommer alla till nytta, såväl forskare som partners och även det omgivande samhället.

Här finns excellenta labbmiljöer inom områden som energiteknik, life science, nanoteknik, medicinsk teknik, experimentell mekanik och visualisering. Bland de som tar del av miljöerna finns allt från startupföretag till världsledande företag.

– Dessutom tar vi aktiv del i de allra största satsningarna i närområdet. I dag hittar vi KTH-forskare såväl i MAX IV, ESS, CERN som Petra III, säger Mikael Östling.

Fokus på finansiering

Under förmiddagen deltog även universitetsdirektör Kerstin Jacobsson som bland annat lyfte samarbetet inom Stockholm trio som lett till ett större kontaktnät inom EU. Därefter gav Annika Stensson Trigell, vicerektor för forskning, en insiktsfull redovisning av forskningsfinansieringen vid KTH. Här lyfte hon problemet med de minskade basanslaget vilket kan komma att drabba även i form av en minskad extern finansiering.

– I dag måste extern finansiering i allt högre grad medfinansieras, något som görs med hjälp av basanslagen. Det minskar utrymmet för den fria forskningen som ofta står för de stora genombrotten. I förlängningen innebär detta ett hot mot Sveriges långsiktiga utveckling, och gör det även svårare att rekrytera toppforskare från utlandet, säger Annika Stensson Trigell.

Styrningen och tillgång till forskningsfinansieringen väckte en kort debatt med flera frågor till KTH:s representanter. Här betonades farhågorna om att dagens styrning riskerar att urvattna forskningen vid större lärosäten som KTH, som också har högre kostnader för den tekniska infrastrukturen.

Därefter tog Leif Kari, vice rektor utbildning, vid med en presentation av KTH:s utbildningar. Han betonade särskilt satsningarna på det livslånga lärandet och ambitionerna med en breddad rekrytering.

Sist ut bland KTH:s ledning att informera Rifos representer var Johan Blaus, samordnare av strategiska partnerskap och näringslivssamverkan. Han visade hur dagens partnerskapsprogram kompletterade forskningsplattformar och personliga kontakter. Och hur bredden av partners gjorde det både lättare att förstå morgondagens samhällsutmaningar som att nå ut med forskningsresultaten.

Rundvandring bland labben

Efter en gemensam lunch följde så en rundvandring bland ett urval av KTH:s forskningsmiljöer och labb. Här gav Lars Pettersson, professor vid institutionen för kemiteknik, en insyn i förädlingen av biomassa för både transporter och industri. Lorenzo Frassinetti visade upp KTH:s unika fusionsreaktor och berättade om KTH:s deltagande i uppbyggnaden av fusionsreaktorn ITER i södra Frankrike. Vid parallelldatorcentrum tog professor Dirk Pleiter emot för att visa en av Sveriges absolut snabbaste superdatorer som nu är under uppbyggnad.

Därefter var det dags för ett besök vid avdelningen för elkraftteknik under ledning av Lina Bertling Tjernberg och Qianwen Xu. De visade Intelligent Sustainable Grid (ISG) Lab som används för att utveckla nya styr- och optimeringsmetoder för att hantera kontroll-, stabilitets- och cybersäkerhetsutmaningarna. Målet är att bereda vägen för en ökad andel förnybar energi i framtidens hållbara kraftsystem. Denna forskning är en del av det tvärvetenskapliga forskningscentrumet Digital Futures som etablerades vid KTH 2020 i samarbete med Stockholms universitet och RISE. Digital Futures erbjuder även en mötesplats för att sprida forskningsresultat till samhället och var därför även platsen för presentationerna under studiebesöket.

Studiebesöket avslutades i KTH:s cybersäkerhetslabb där två studenter kunde berätta mer om hur försöken att testa säkerheten hos vardagsteknik, som robotgräslippare och elsparkcyklar, ska leda till en starkare cybersäkerhet i samhället.

Text: Magnus Trogen Pahlén