Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

Här fyller politiker på med kunskap från energiforskare och industri

"Elektrifieringen - hot och möjligheter"

Lina Bertling Tjernberg, föreståndare för KTHs Energiplattform, deltog i RIFOs seminarium ”Elektrifieringen - hot och möjligheter”. I seminariet som arrangerades i riksdagen deltog forskare, politiker, allmänhet och representanter från industrin.
Publicerad 2019-04-16

Energi- och transportsektorn står inför en omfattande omställning. Bland det drivande är klimatarbetet som leder vägen mot fler elfordon och fler förnybara energikällor som sol och vind. Utmaningen är att utveckla dagens elnät och infrastruktur till framtidens hållbara system.

– Elektrifieringen sker just nu – även inom tunga transporter. Något som kräver ett starkt samarbete mellan industri, akademi och politiker, säger Lina Bertling Tjernberg, professor i elkraftnät och föreståndare för KTH:s Energiplattform.

När Sällskapet riksdagsledamöter och forskare (Rifo) bjöd in till seminariet ”Elektrifiering - hot och möjligheter” fylldes riksdagens förstakammarsal av nyfikna deltagare. Seminariet lockade ovanligt många: ett åttiotal forskare, politiker, allmänhet och industrirepresentanter.

– Här får vi möjligheten att bidra med vår kunskap direkt in i det politiska systemet, vilket är rätt fantastiskt, säger Lina Bertling Tjernberg, som också är vice ordförande i RIFO.

I panelen som inledde kvällen deltog Yvonne Ruwaida, affärsstrateg vid Vattenfall Eldistribution, Magnus Höglund, senior rådgivare vid Scania, Björn Hasselgren, forskare med uppdrag både från Trafikverket och Uppsala universitet, Anders Nordelöf forskare inom livscykelanalys vid Chalmers, samt Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv.

Stora investeringar från fordonsindustrin

Omställningen till en eldriven transportflotta ställer stora krav på fordonsindustrin, menar Magnus Höglund, senior rådgivare vid Scania.

– Det handlar om otroligt stora investeringar som måste hanteras samtidigt som dagens affär. När det gäller utbyggnaden av infrastrukturen behöver vi samarbeta med andra. Och även om utvecklingen går fort måste vi våga ta snabba beslut, annars ser vi oss snart omsprungna, säger Magnus Höglund.

Energisektorn har långa ledtider med upp till tio år från beslut till färdig utbyggnad, konstaterade panelen.

– Politiken har en uppgift i att fundera kring hur dagens processer går att snabba upp utan att tappa det demokratiska förloppet. Och hur vi kan skapa ett bättre samarbete där vi öppnar för privata investeringar i vår infrastruktur, säger Björn Hasselgren, forskare med uppdrag både från Trafikverket och Uppsala universitet.

Mer kunskap efterlyses

Utvecklingen kräver en bättre samverkan men även mer kunskap, betonade Vattenfalls Yvonne Ruwaida.

– Kommuner och regioner kan för lite om elnät i dag. De måste ha mer kunskap för att kunna göra rätt prioriteringar, och ha en närmare dialog med nätbolagen för att kunna stötta tillkomsten av nya elnät, säger Yvonne Ruwaida, affärsstrateg vid Vattenfall Eldistribution.

En del av kunskapen till ett mer effektivt och flexibelt system kan komma från EU-projektet Coordinet. Här utvecklas lokala marknadsplatser på fyra platser i landet som demonstrationsanläggningar för effektivare användning av elnätet.

– Det behövs en större systemförståelse för att optimera systemet. Vi fokuserar allt för ofta på enskilda tekniska lösningar, som batterier, vind- eller kärnkraft, och tappar fokus på systemoptimering. En bättre systemförståelse ger bättre ekonomiska modeller för samhället, säger Yvonne Ruwaida.

Korrekta fakta till politiska beslut

Centerpolitikern Rickard Nordin var en av de som deltog under seminariet, och han menar att mötet med forskare är bland de viktigaste som politiker.

– Att lyssna in, få med mig kunskap och sedan bedöma målkonflikter. Att då ha korrekt faktagrund att stå på är avgörande. Därför träffar jag många olika forskare och människor från akademin regelbundet både på seminarier som detta, men även för enskilda möten och studiebesök, säger Rickard Nordin (C), riksdagsledamot.

Extra givande menar Nordin var kunskapen om de olika utmaningar som omställningen av energi- och transportsektorn för med sig och vilka tidsaspekter som är relevanta.

– För min del bekräftade det mycket av den bild jag har, att det här inte handlar så mycket om teknik utan mer om politik, ekonomi och affärsmodeller. Utbytet mellan politik, näringsliv och akademi är helt vitalt för att jag ska kunna fatta så kloka beslut som möjligt i min roll som lagstiftare och i förhandlingar med regeringen, säger han.

Forskningsmässigt betyder de regelbundna seminarierna en möjlighet till strategiskt arbete med att utveckla nya forskningsområden.

– Denna typ av seminarium är ett bra sätt att bygga vidare och stimulera nya relationer och samarbeten. I min roll som föreståndare för energiplattformen är det min uppgift att samordna och stötta nya samarbeten, både mellan våra egna forskargrupper men även med andra lärosäten, säger Lina Bertling Tjernberg.

Text och bild: Magnus Trogen Pahlén

Läs mer om RIFO


FAKTARUTA
Översyn behövs av ellagen
Några av utmaningarna i utvecklingen av elkraftsystemet:

  • Att skapa en flexibilitet i elkraftssystemet för att klara den växande andelen el från förnybara elkällor.
  • Öka nätkapaciteten för produktionen och överföringen.
  • Ge rätt information och skapa tjänster som kan främja en öppen marknad för energiprodukter och tjänster med aktiva kunder.

Allt detta kräver en översyn av både ellagen och elnätsregleringen, samt ett mer aktivt samarbete mellan alla parter.