Fullsatt salong när Energiplattformen delade forskningsprojekt om hållbara energisystem i Almedalen
KTH:s Energiplattform i Almedalen
Framtidens hållbara energisystem är inte en utmaning utan många och länkade till olika aktörer samt avvägningar mellan olika nytta och kostnad. Mer data, digitala lösningar, elektrifiering och nya affärsmodeller ger forskare, industri och konsumenter nya möjligheter att bidra till utveckling av smarta elnät, hållbara transporter, förnybar energiproduktion och mer effektiv energianvändning.
Gotland är en väl vald plats att tala om utmaningar och lösningar. Ön har haft problem med både kapacitetsbrist och strömavbrott men också varit föregångare i många olika pilotprojekt. En ny testbädd, Energipilot Gotland, startar 2020 och relaterar till energiplattformens forskningsområden.
Vi blir smartare på att använda och avlasta de smarta elnäten
Lina Bertling Tjernberg, professor i elkraftnät samt föreståndare för Energiplattformen, har varit aktiv i olika projekt på ön. Hon inledde sin presentation med en bild från 2017 då Gotlandslänken fick utmärkelsen IEEE Milestone - ”elektricitetens nobelpris”. Den visar hur många aktörer som var inblandade i att få världens första kommersiella undervattenskabel på plats men också att likström (HVDC-teknik) inte bara användes förr utan är en teknik som blir viktig även i framtiden.
- Det som händer nu är en omställning till hållbara energisystem och en elektrifiering. Sedan smarta elnät började utvecklas för cirka tio år har vi idag mer data och mer kunskap om näten. Det gör att vi kan forska på nya metoder och modeller för att förbättra och avlasta näten och ta smarta beslut.
- Teknikmässigt utvecklas nya batterier och möjligheter att lagra energi smartare. Sedan har energiomställningen påverkan på transportsektorn vilket kräver en ny form av samordning. Ett konkret exempel är hur bilbatterier (litium-ion)kan tjäna som backup till en vindkraftpark i ett nytt samarbete mellan Vattenfall och BMW i Wales.
Simulering och skarpa tester av olika framtida energilösningar
Christophe Duwig, universitetslektor i mekanik och vice föreståndare för Energiplattformen visade med ett pedagogiskt exempel hur billigt priset på energi är – energiuttaget för att lyfta en 1900 kg bil till toppen av Turning Torso 190 meter upp skulle kosta ca 1 kr ( pris för 1 kwH). Marknaden tillåter oss att slösa med energi idag och det måste förändras. Förluster av energi, framförallt från värme, är ett av hans expertområden. För att testa och simulera nya idéer, t ex att lagra energi kemiskt, kan hans forskargrupp idag använda nya digitala verktyg för att visualisera och vidareutveckla olika lösningar.
Materialforskning är också nära länkat till energifrågor och effektiv energialstring. Professor Sebastian Lourdudoss, tillämpad fysik, visade hur andra material än kisel kan ge en större verkningsgrad i solceller men också kostar mer. En kombination av flera olika material kan dock ge positivt utfall i både effekt och ekonomi. Att väga olika kostnader eller besparingar mot olika samhällsnyttor är centralt också för transport och stadsplanering, konstaterade Semida Silveira, professor i energiplanering.
- Min forskning handlar inte bara om energiomställning utan om hur energin spelar roll i olika processer, system och utveckling av nya produkter och tjänster. När det gäller elektrifiering av transportsektorn så är många aktörer inblandade och det ställs nya frågor när systemen ska skalas upp.
- Vad är egentligen mest kostnadseffektivt och vem ska betala? Är det viktigast att minska koldioxiden eller att uppnå optimal energianvändning? Om det är billigare att använda el än biodrivmedel så ska fokus kanske vara på den typen av investeringar. Olika avvägningar ställer olika krav på elnät och annan infrastruktur i städer.
Smarta elnät möter (smarta) hushåll och användare
Energibolag och nätdistributörer är intresserade av aktiva användare som själva ska kunna styra sin
förbrukning och även kunna producera och tillföra egen energi till näten. Men det finns en övertro på att tillgång till smarta mätare automatiskt ändrar människors beteende. Cecilia Katzeff, docent i människa-datorinteraktion har i sina studier kunnat konstatera att användare ofta ”står i vägen” för de nya möjligheterna. Det kan bero på bristande tid eller intresse men också av integritetsskäl. Det finns en brist på kunskap om design och införande av ny teknik i människors vardag. Hur ska vi utforma och införa teknik som uppfattas positivt av användare? Hur designar vi för automation?
Fler forskningsrön och fortsatt dialog på Energiplattformens dag:
”Toward a sustainable, reliable and cost-efffective energy system”
Text: Marianne Loor