Året då energiförsörjningen blev den viktigaste frågan

– Under året har det varit ett unikt fokus på energifrågorna i samhällsdebatten och här har det varit viktigt att vi från Energiplattformen kunnat bidra på olika sätt. Kriget i Ukraina med efterföljande återverkningar på energiförsörjningen blev något av ett brutalt uppvaknande för många. Därför är det viktigt med fler neutrala röster som kan bidra med oberoende kunskap och framförallt vädja om en långsiktighet i den politiska planeringen.

– Vi ser ett viktigt skifte just nu där vår energiförsörjning flyttas fram på agendan. Här delar vi inom akademin samma syn med näringslivet  om behovet av mer långsiktiga strategier för vår energiförsörjning och behovet av en ny politisk energiöverenskommelse. 

Under året har vi också sett ovanligt många exempel av energiforskare i debatten. Ni själva lyfte många kollegor i en ny antologi, varför då?

– Vi hade sedan tidigare planerat att producera en populärvetenskaplig bok om energi tillsammans med Vetenskap & Allmänhet  och nu utkom den med en helt fantastiskt bra timing. Det är viktigt att hitta fler sätt att nå ut med vår kunskap och här finns fler exempel från året, som samarbetet Energy Dance  mellan KTH Energiplattformen och Stockholms konstnärliga högskola, SKH. I båda projekten har min föreståndarkollega Christophe Duwig varit en drivande kraft.

– Ett kvitto på att vi lyckas nå ut var platsen på Maktlistan Energi 2022 , som presenterades under Dagens industris Energidag i Almedalen. 

Årets tema för KTH Energiplattformen var samarbete och internationalisering. Hur har detta märkts av? 

– Året har rymt en rad internationella kontakter, bland annat ett seminarium tillsammans med Kyushu University  i Japan, men även resor där vi deltog under KTH:s delegationsresa till USA  i våras, och vi även tagit emot internationella besök, bland dem forskare från sju universitet på Kuba .

– Årets KTH Energy Dialogue  hade även det temat internationalisering vilket inte minst syntes genom den särskilt inbjudna huvudtalaren Richard Pitts från ITER, men även Tobias Krantz, ordförande för den europeiska högnivågruppen för grön omställning.

– Att fusionstekniken uppmärksammades under Energy Dialogue var ett exempel på hur vi vill lyfta energisatsningar som görs både inom kort och lång sikt. Med på scenen fanns även forskningscentrumen PUSH , som arbetar med vätgasteknik, och SUNRISE , som utvecklar den fjärde generationens kärnkraftsreaktor.

– Nästa år är Sverige ordförande i Europeiska unionens råd, även kallat ministerrådet, vilket ger oss möjlighet bidra till att lyfta energifrågorna ytterligare och på den europeiska arenan. 

Ni har även i år genomfört en rad skolbesök där representanter från plattformen möter energiforskare i deras egna labb och verksamheter. Varför är detta viktigt? 

– Skolbesöken är väldigt inspirerande och ger en möjlighet att bygga nätverk mellan KTH:s energiforskare för att öppna för fler forskningssamarbeten. I år fick vi en chans att ta del av testmiljön för smarta byggnader  KTH Live-In Lab, forskningen för en hållbar framtid  inom vid institutionen för materialvetenskap, och utvecklingen inom bland annat solteknik  vid avdelningen för tillämpad fysikalisk kemi vid Skolan för kemi, bioteknologi och hälsa.

– Det senare besöket gav ytterligare skjuts till en idé vi burit en tid om att ge utrymme för en starkare samverkan mellan KTH:s forskare inom området solteknik. Här planerar vi att arrangera en workshop under nästa år för att gå vidare. Vi kommer även att arrangera evenemang under 2023 tillsammans med både Digitaliseringsplattformen och Materialplattformen.

– Till sist vill jag önska alla KTH-kollegor inom energi en vilsam jul- och nyårsperiod med möjlighet till en välförtjänt återhämtning. Vi gör skillnad tillsammans och kan se fram mot ett fartfyllt 2023 där vi alla behövs. God jul och gott nytt år till er alla!

Berättat för: Magnus Trogen Pahlén