Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

”Bostadsbrist kan undvikas om vi utnyttjar bostäderna bättre”

byggarbetsplats med husfasader
– Den svenska bostadsmarknaden fungerar dåligt. I debatten används ofta begreppet ”bostadsbrist”, men det är vilseledande. Bostadsministrar har i åratal velat få till stora nybyggnationer istället för att på bästa sätt utnyttja de bostäder som redan finns. Det är bättre att börja med vad vi redan har – vi ska hushålla med resurserna i Sverige, säger Bo Söderberg, bostadsforskare vid KTH.
Publicerad 2022-06-02

När räntorna stiger, priserna ökar och inflation hotar, hur ska samhället kunna svara upp mot det ökande bostadsbehovet på en redan problemtyngd bostadsmarknad?
– Nyproduktion är troligen inte lösningen. De bostäder som redan finns kan räcka till om de används på bästa sätt, säger KTH-forskare Bo Söderberg, professor i fastighetsekonomi.

Enligt Boverkets beräkning behöver cirka 60 000 nya bostäder produceras årligen till och med 2030, för att svara upp mot bostadsbehovet i samhället.
Bo Söderberg, som fram till slutet av 2021 var chefsekonom på Boverket, leder ett aktuellt forskningsprojekt på KTH som under två år bland annat ska kartlägga bostadsutbudet i landet.

porträtt Bo Söderberg
KTH-forskare Bo Söderberg, professor i fastighetsekonomi

– Syftet är att fastställa vad som eventuellt förhindrar att de befintliga bostäderna utnyttjas på bästa sätt, både i städer och på landsbygden. Inledningsvis mäter vi det faktiska bostadsutbudet för att klargöra om vi har en nationell bostadsbrist eller inte, säger han.

Bo Söderberg konstaterar att medan trångboddheten är ett problem i delar av storstäderna finns det mängder av bostäder med stora ytor där det bara bor en eller två personer. Och i överraskande många bostäder finns det ingen enda permanent boende registrerad.

– Vissa kommuner har bostadsöverskott, där hus som håller god kvalitet står oanvända eller dåligt utnyttjade, trots pendlingsmöjligheter till större städer. I forskningsprojektet vill vi se över vilka strukturella problem i samhället som skapar onödiga låsningar på bostadsmarknaden, säger Bo Söderberg.

– Det är anmärkningsvärt att Sverige, som en av världens mest välmående välfärdsnationer, ständigt verkar vara tyngt av en dåligt fungerande bostadsmarknad. Här tycks ett systemfel ha bitit sig fast. Vi vill bidra till att underlätta nödvändiga reformer på den svenska bostadsmarknaden.

Byggarbetsplats med husfasad
– Bostadskrisen kan samhället till stor del lösa genom att utnyttja de bostäder som redan finns mer effektivt. En viss mängd nyproduktion kommer dock alltid att behövas, eftersom fastigheter åldras och befolkningen ökar, säger bostadsforskare Bo Söderberg.

Hur kan reformerna se ut?
– Det kan gälla förenkling av reglerna kring skattefrågor, juridiken för bostadsrättsföreningar, eller förändringar av villkor för reavinstskatt, stämpelskatt och fastighetsavgifter. Vi har även en ineffektiv och onödigt krånglig bygglovsprocess som kan underlättas. Hela byggsektorn behöver effektiviseras…

Som exempel nämner Bo Söderberg bristen på ”praktiska och prisvärda bostäder för äldre”. I dagsläget, säger han, kan det vara svårt för äldre att flytta ifrån sitt hus med onödigt stor bostadsyta för att flytta till en mindre, specialanpassad lägenhet, eftersom den lösningen ofta blir ett dyrare alternativ.

– Många äldre skulle få en bättre bostadssituation med ett mindre, mer lättskött och modernare boende. Men antingen saknas den sortens anpassade bostäder på marknaden, eller så är det alltför dyrt att flytta. Nu vill vi identifiera möjliga metoder att lösa situationen på, för att underlätta omfördelningen av bostadsyta i Sverige, säger han.
– Frivilligaspekten är självklar. Ingen ska tvingas flytta. Men vi behöver lösa bostadssituationen i landet genom att exempelvis göra det lättare att få ekonomi i flytt, och skapa nya etableringsmöjligheter i befintliga hus. Människor har rätt att få bo i rätt bostad.

Text: Katarina Ahlfort
Foto: Mostphotos

Bo Söderberg: – Det kan ta tid innan vi ser den sanna prisnedgången på bostäder

– Pandemin startade möjligen ett nytt mönster: den nya tendensen är en ökande efterfrågan på större bostadsyta, eftersom många vill slippa vara på arbetsplatsen på heltid. Men även om vi har ett efterfrågetryck på bostadsmarknaden så skiftar priserna neråt så fort vi får veta att det blir dyrare räntor. Så redan nu torde en prisnedgång ha slagit igenom.
– En hake är att prisförändringarna på bostäder är svåra att mäta i det korta perspektivet. Om de bostäder som säljs nu huvudsakligen är dyra och mer exklusiva kan prisnivån hållas uppe. De som inte har ett stort behov av att byta bostad genast kan ”övervintra” i högre utsträckning, och senarelägger flytt och försäljning. Därför är det inte säkert att vi redan nu ser riktigt hur mycket priserna egentligen har gått ner.

Fakta om forskningsprojektet

  • Projektets titel är "Bostadskrisen handlar om incitament och hinder för insiders och outsiders – men troligen inte om brist på bostäder"
  • Projektgruppen består av Bo Söderberg, forskningsledare och KTH-forskare, Åke Gunnelin, docent och universitetslektor på institutionen för Fastigheter och Byggande vid KTH, samt Rosane Hungria Gunnelin, post doc på Institutionen för Fastigheter och Byggande vid KTH.
  • Forskningsprojektet finansieras av Länsförsäkringars Forskningsfond
Innehållsansvarig:redaktion@kth.se
Tillhör: Om KTH
Senast ändrad: 2022-06-02