Hållbarhet, resiliens och innovation i fokus för EECS:s Research & Impact Day

Initiativet till Research & Impact Day har tagits av Lina Bertling Tjernberg, vice skolchef med inriktning mot forskningens förutsättningar samt impact. Hon välkomnade de drygt 200 deltagarna tillsammans med skolchef Ann Lantz.

Målet med dagen är att inspirera forskare vid skolan att samtala om sin forskning, berätta om resultat och lära känna varandras forskningsmiljöer, menade Lina Bertling Tjernberg. Allt i linje med arbetet att nå FN:s globala mål för en hållbar utveckling. 

– Vi har redan väl utvecklade forum för lärarna att diskutera och dela sina kunskaper inom pedagogik. Nu startar vi ett årligt evenemang med fokus på forskarna där vi ger dem möjlighet att hitta fram till fler strategiska samarbeten genom att inspireras av varandra, säger Lina Bertling Tjernberg, vice skolchef.

EECS Research & Impact Day inleddes med en nätverkslunch med posterutställning där närmare tjugo forskningsprojekt deltog. Programmet för dagen spände över fyra teman där representanter från EECS-skolans avdelningar delade med sig av forskningsframsteg och utmaningar.

På plats under dagen fanns även representanter från SEK, Svensk Elstandard för att berätta mer om sitt arbete för att utveckla internationella standarder. 

– Det är viktigt för oss att hitta fler sätt att möta forskare inom olika områden och erbjuda dem att delta tidigt i utvecklingen av nya standarder. Just nu arbetar vi bland annat med området kvantteknik som fortfarande är i sin linda, säger Felix Sonebäck, projektledare Svensk Elstandard.

Även representanter från Scania fanns på plats tillsammans med en eldriven lastbil särskilt utvecklad för regional och innerstadstrafik. Här visades även delar av tekniken upp för intresserade, som batterimoduler och elkonverteringssystem. Hela fordonet är byggt för att passa Scanias ordinarie modulsystem allt för att erbjuda enkel övergång till eldrift. 

Först ut av dagens talare var en tillbakablick på KTH:s drygt 200-åriga historia under guidning av Leif Handberg, Associate Professor in Media Technology. 

Global utblick

Det första av de fyra panelsamtalen hade rubriken ”Global outlook - Resilient and Secure Society, Energy Supply and Standards”. Bo Normark, Industrial Strategy Executive EIT InnoEnergy, inledde med att ge en inblick i omvandlingen av det globala energisystemet, med betoning på elektricitetens växande roll. Han lyfte hur Europa förväntas fördubbla sin elanvändning fram till 2050, med en betydande andel från förnybara källor. Flexibla resurser, som fordonsladdning och batterilagring, kommer att vara avgörande för att hantera förändringen, menade han.

Därefter tog Leila Manshaei, Hitachi Energy Global Manager HVDC System Performance, vid genom att lyfta utmaningarna och möjligheterna med att integrera förnybar energi i det europeiska elnätet. Hon lyfte fram det ökande behovet av sammanlänkningar och avancerad teknik som HVDC för att säkerställa ett stabilt och effektivt system. 

Panelmedlemmen Viktoria Neimane, Senior Vice President vid Svenska Kraftnät, tog det nationella perspektivet över det svenska energisystemets utmaningar. Särskilt betonade hon en ökande efterfrågan på el, behovet av utbyggnad och modernisering av elnätet samt utmaningarna med att integrera förnybara energikällor.

Thomas Korsell, vd för Svensk Elstandard, gav en inblick i organisationens roll på den internationella arenan. Han uppmuntrade alla att ta del i det standardiseringsarbetet och lyfte hur enskilda personer kan spela en avgörande roll i utformningen av branschstandarder.

Han följdes av Staffan Norrga, docent och grundare av företaget Scibreak, som gav en inblick i företagsresan. Bolaget grundades 2014 för att utveckla en mer konkurrenskraftig teknik för att bryta höga AC- eller DC-strömmar med hög returspänning inom några millisekunder. Scibreak blev uppköpt av så sent som 2023 av Mitsubishi Electric.

Sist ut var David Olgart, Director of Cybercampus Sweden, som gav en presentation av det nationella initiativet för att stärka Sveriges cyberförsvar. Cybercampus samlar universitet, myndigheter och företag för att bedriva forskning, innovation och utbildning inom cybersäkerhet. Genom samarbete inom EU och NATO vill man attrahera fler talanger till Sverige och stärka vår internationella position.

Fler robotar i samhället

Dagens andra panel med rubriken ”Autonomous Systems and Wireless Communication and Social Competent Machines” inleddes av Danica Kragic Jensfelt, professor och Director of the Center for Autonomous Systems, som introducerade området autonoma system. KTH har sedan länge bedrivit forskning inom området, bland annat om sociala robotar. Hon betonade den enorma efterfrågan som finns efter autonoma system med olika tillämpningar. Oavsett om forskningen utvecklar robotar för hälso- och sjukvården, tillverkningsindustri eller modeindustrin så kommer tekniken att få sin användning i ett större sammanhang, menade hon.  

Bo Wahlberg, professor på KTH och föreståndare för KTH WASP, Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program, lyfte under sin presentation vikten av fler doktorander vid EECS. Han gjorde en jämförelse mellan WASP och EECS-skolan där han betonade den impact som doktoranderna har på samhället. Att dubbla antalet doktorander som antas till EECS-skolan vore ett viktigt steg att ta, menade han.  

– Ungefär 30 procent av den totala forskarutbildningen i Sverige kommer från KTH och en tredjedel av det kommer från EECS-skolan. Jag ser en enorm möjlighet att öka forskarutbildningen vid vår skola, säger Bo Wahlberg, professor på KTH och föreståndare för KTH WASP.

Därefter gav Emil Björnson, professor i trådlös kommunikation, en inblick i utvecklingen av trådlös kommunikation. Han betonade behovet av motståndskraftiga och hållbara trådlösa nätverk för att stödja den ökande digitaliseringen av samhället, såväl för att stå emot cyberattacker som vanliga mänskliga misstag. Nu leder han det nya kompetenscentrumet Swedish Wireless Innovation Network, SweWIN, med fokus på hållbarhet och energieffektivitet inom trådlös kommunikation.

Sist ut av panelens medlemmar var Jonas Beskow, professor i talkommunikation, som lyfte fram vikten av att utveckla maskiner till att kommunicera på mänskliga villkor med hjälp av tal, gester och andra icke-verbala signaler. Han diskuterade utvecklingen av sociala robotar och modeller som genererar sammanhängande tal och gester. Just nu arbetar han med ett projekt med målet att automatisera översättningen mellan teckenspråk och tal. 

Anslutningsvis fick panelen skicka med några råd till regeringens arbete med en AI-strategi. Panelen betonade vilken framträdande roll AI kommer att få inom både undervisning och forskning. Därför är det viktigt att identifiera inom vilka områden AI kommer att få störst betydelse, och inom vilka områden där det inte blir lika viktigt. Framtiden behöver både AI-experter och människor med annan expertkunskap som kan tillämpa AI när det är användbart. 

Trådlösa nät i fokus

Panelen med rubriken ”Internet of Things, Networked Systems, Decision Control and Imaging Data” inleddes av Carlo Fischione, professor i Internet of Things. Han gav en insyn i komplexiteten i trådlösa kommunikationsnätverk och integrationen av maskininlärning för att hantera dem. Han lyfte fram behovet av nya algoritmer för att hantera begränsningarna i trådlösa nätverk.

Därefter följde Panos Papadimitratos, professor i nätverkssäkerhet, som fokuserade på säkerhets- och integritetsutmaningarna i framtida trådlösa nätverkssystem. Han betonade bland annat behovet av en skalbar infrastruktur för publika nycklar och skydd av platsbaserade tjänster.

Panelens tredje deltagare var Dejan Kostic, professor i internetteknik. Han gav en inblick i sitt tidigare arbete med att höja prestandan hos dagens internetservrar genom bättre pakethantering. Nu ser han som sitt fokus att demokratisera användningen av AI genom att minska de enorma resurser i form av energi och beräkningskraft som dagens AI-modeller kräver. Målet är att kunna erbjuda varje barn på planeten en egen AI-mentor.

Dimos V. Dimarogonas, professor i reglerteknik, gav sedan en inblick i Smart Mobility Labs arbete med att utveckla drönare och autonoma fordon. Nästa steg i arbetet är ett undervattenslaboratorium för robotar. 

Därefter följde Saikat Chatterjee, lektor i Information Science and Engineering, som berättade om sitt arbete med att utveckla nya diagnostekniker för hälso- och sjukvården. Han bedriver bland annat projekt för att utveckla AI-system som kan upptäcka infektion innan den bryter ut hos patienter.

Avslutade panelen gjorde Lorenz Roth, forskare på Avdelningen för rymd- och plasmafysik, som delade med sig av forskning som använder rymdteleskopet Hubble för att studera Jupiters norrsken. Han studerar också Alfvén-vågornas roll i överföringen av energi från månen Io till Jupiter.

Viktiga infrastrukturer för forskning

Dagens sista panelsamtal rörde ”Energy Efficient Computing, Electronics, Microsystems and Microwaves”. Här inledde Jörg Conradt, lektor inom beräkningsvetenskap och -teknik, med att lyfta energiineffektiviteten i dagens AI-system och föreslog neuromorfisk databehandling som en lösning. Hans labb fokuserar på att skapa energieffektiva datorsystem för robotar, inspirerade av den mänskliga hjärnan.

Därefter följde en presentation av Electrumlaboratoriet i Kista av Per-Erik Hellström, professor och föreståndare för KTH Semiconductor research center. Han lyfte fram laboratoriets arbete med kiselteknik, mikrosystem och högspänningsenheter genom att betona labbets öppna samarbetsmiljö och starka industrisamarbeten.

Nästa presentation gav Joachim Oberhammer, professor i mikro- och nanosystem, av sitt arbete med högfrekventa integrerade system. Hans labb fokuserar på tillämpningar inom terahertzkommunikation för att konstruera system som används i allt från medicinsk utrustning till teknik för trådlös kommunikation.

En av de resurser som Oberhammar använder är KTH Antenna/Microwaves Lab. Om detta berättade Oscar Quevedo Teruel, professor och föreståndare för Antenna/Microwaves Lab, mer om och lyfte flera samarbeten med nationella och internationella företag. Han betonade vikten av grundläggande förståelse av tekniken för att kunna skapa revolutionerande konstruktioner.

Ytterligare en viktig forskningsresurs belystes av Patrick Norman, chef för PDC Center for High Performance Computing. Han berättade hur centrumet stöder simuleringar som kräver stora beräkningsresurser. Och planeringen inför nästa stora uppgradering av datorsystemet som redan i dag är bland de ledande i Europa.

Sist ut var Qianwen Xu, forskare och föreståndare av KTH Intelligent Sustainable Grid Lab, vars arbete fokuserar på avancerad styrning, optimering och nya AI-metoder för stabila och motståndskraftiga kraftnät. Bland målen är att utveckla nya plattformar för att integrera förnybar energi i nätet genom att bland annat förbättra stabiliteten.

Hållbart perspektiv

Avslutningsvis gav Sandra Pauletto en inblick i sin forskning kring hur ljud kan användas för att förkroppsliga ett slags hållbarhetskoncept för vår elanvändning. Ett av hennes forskningsprojekt, med stöd från Energimyndigheten, heter Sound for Energy, och rymmer med flera interaktiva prototyper. Bland annat en dusch som bara fungerar om du sjunger, och en filt som förstärker känslan av värme genom ljud. Samt ett musikinstrument som kan visa vilka energikällor som är de största i olika länder.

– Poängen är dialogen som de personerna har kring instrumentet. Genom ljudet kan de själva utforska sina kunskaper om vår energiförbrukning kopplat till hållbarhet, säger Sandra Pauletto, lektor vid avdelningen för medieteknik och interaktionsdesign.

EECS Research & Impact Day avslutades med en prisutdelning till bästa poster som hade titeln ”NCS neuro computing systems”. Postern visade hur autonoma system kan byggas med algoritmer inspirerade av den mänskliga hjärnan och bakom den stod doktoranderna Jens Pederson och Juan Romero, studenterna Harini Sudha och Emil Jansson samt professor Jörg Conradt.

Här hittar du hela programmet för EECS Research & Impact Day med länkar till samtliga presentationer .