Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

Tekniskt basår är en ingång för att plugga på KTH

Bilden visar studenter som pluggar tillsammans.
Studenter på KTH pluggar tillsammans.
Publicerad 2021-02-04

I höstas började drygt 500 studenter på de två extra basårsutbildningarna KTH snabbt tog fram sommaren 2020. 200 av dem valde utbildningen i Flemingsberg som leder till behörighet till högskoleingenjörsprogrammet.

Porträttbild på Svante Granqvist.
Svante Granqvist, programansvarig för basårsutbildningen på KTH i Flemingsberg.

De två extra basårsutbildningarna i Södertälje och Flemingsberg som lanserades i somras är digitala med campusträffar. Ett upplägg som fungerar bra, enligt Svante Granqvist , programansvarig för basårsutbildningen på KTH i Flemingsberg. Campusträffarna är mycket uppskattade av studenterna, konstaterar han.

– De flesta är väldigt glada att få träffas på riktigt. Alla är väl lite till mans ganska less på att sitta hemma hela tiden, säger Svante Granqvist.

Studenterna kommer till Campus Flemingsberg under två dagar varannan vecka för laborationer och lektioner i fysik och matematik. Ett upplägg som även lockat studenter utanför Stockholm.

– Funderar man på att gå på KTH men inte är redo att ta steget och söka bostad och sådana saker gör distansbasåret absolut att man kan börja på KTH, men behöver inte flytta hit i första läget, säger Svante Granqvist.

Designad direkt mot högskoleingenjörsutbildningen

Klasser och labbgrupper är dimensionerade på ett sådant sätt att undervisning och laborationer kan genomföras på ett smittsäkert sätt.

– Vi har ju en gräns för hur många vi får vara i klassrummen. Sedan måste vi förstås hela tiden tänka på att hålla avstånd, säger Svante Granqvist.

Porträttbild på Sebastiaan Meijer.
Sebastiaan Meijer, biträdande skolchef på Skolan för Kemi, bioteknik och hälsa på KTH.

Det här är första gången en basårsutbildning på KTH är designad för att endast ge behörighet till högskoleingenjörsutbildningen. På så vis löser man två saker på en gång. Dels får man ut människor snabbt på arbetsmarknaden, vilket torde rimma väl med regeringens ambitioner med den extra tilldelningen av medel. Dels bidrar det till att bredda rekryteringen till KTH.

– Basåret har redan den funktionen väldigt mycket. Det är som en språkkurs, en ingång för att plugga på KTH. Och med den här distansvarianten får vi in studenter från studieovana miljöer som annars kanske inte hade tänkt sig att söka till oss, säger Sebastiaan Meijer , biträdande skolchef på Skolan för Kemi, bioteknik och hälsa på KTH.

Stephanie Källberg läste samhällsvetenskap på gymnasiet

Porträttbild på Stephanie Källberg.
Stephanie Källberg, en av studenterna på den nya extra basårsutbildningen i Flemingsberg.

Tekniskt basår är också en möjlighet för de som inte läst naturvetenskaplig inriktning på gymnasiet att komma in på KTH. Stephanie Källberg, 27 år, är en av de som började i Flemingsberg i höstas. Hon läste samhällsvetenskap med språklig inriktning på gymnasiet och har sedan dess pluggat entreprenörskap och turismvetenskap på universitetet, jobbat inom hotell- och eventbranschen samt drivit eget företag inom yoga.

Hon hade aldrig funderat över teknisk utbildning innan den här basårsutbildningen dök upp i somras.

– Jag funderade ett tag på att utbilda mig till sjuksköterska, men det här är nog roligare i längden. Det finns mer utvecklingsmöjligheter och man kan prova på en massa i olika grejer i den här branschen. Det var nog det som gjorde att jag valde det här, säger Stephanie Källberg.

Början av basårsutbildningen var lite av en chock för henne, även om hon visste att tempot på studierna skulle vara högt. Men hon har kämpat och klarat tentorna och har fått en lite annan bild av sig själv.

– Jag har alltid trott att jag är dålig på matte och de andra naturvetenskapliga ämnena. Men jag har fått ifrågasätta den självbilden, säger Stephanie Källberg.

Vill du prova på att plugga på KTH?

Har du läst samhällsprogrammet på gymnasiet men skulle vilja byta inriktning och plugga till ingenjör? Då kanske Tekniskt basår på KTH  är något för dig.

Är man disciplinerad och pluggar hårt klarar man det, menar hon.

– Matte och fysik är svårt. Men lägger man ner tillräckligt med tid på det tror jag att i princip vem som helst kan lära sig det, säger Stephanie Källberg.

Något som verkligen har hjälpt henne är de klasskamrater hon lärt känna på campusträffarna.

– Vi stöttar varandra otroligt mycket. Ibland kanske man saknar motivation och ibland är det kanske en tenta man inte klarat, eller man kanske har en mattefråga. Att då ha en grupp där man stöttar varandra, det har verkligen känts jätteskönt, säger Stephanie Källberg.

Klarar hon hela basåret kommer hon absolut att gå vidare med studier till högskoleingenjör på KTH.

– Jag har varit inne på att plugga medicinsk teknik. Men det kan också bli att jag väljer datateknik, säger Stephanie Källberg.

Håkan Soold

Extra basårsutbildningar på KTH

De två extra basårsutbildningarna i Flemingsberg och Södertälje kom till sommaren 2020 efter en extra tilldelning av medel från regeringen, som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd under coronapandemin.

Båda utbildningarna är digitala med campusträffar cirka 7 gånger per termin. Basårsutbildningen i Södertälje ger, liksom ordinarie basåret, behörighet till civilingenjörs- och högskoleingenjörsutbildning medan den i Flemingsberg endast ger behörighet till högskoleingenjörsutbildning.

På basårsutbildningen i Flemingsberg läser studenterna tre högskolekurser istället för matematik 4: introduktion till programmering, ingenjörsvetenskap samt en utbildningsgemensam kurs med syfte att komma in i ett ordentligt systemtänkande och simuleringstänkande, som är en grundförutsättning för många av programmen på KTH. Man går också igenom vad en ingenjör gör, vilka grundförutsättningarna är och vilka verktyg som behövs.