Mats Johansson: Helheten är vår devis
Institutionen Fiber- och polymerteknologi är relativt stor och dess verksamhet upptar knappt två byggnader på Teknikringen. Institutionen bildades för drygt 20 år sedan genom att institutionen Polymerteknologi slogs ihop med institutionen Massa och pappersteknologi.
– Tajmingen var väldigt bra, eftersom skogsindustrin var i förändring och sökte nya tillämpningar, samtidigt som den traditionella plastindustrin blivit mer inriktad mot nya förnyelsebara råvaror. Och då fick vi alla delar på en institution, säger Mats Johansson, prefekt för institutionen Fiber- och polymerteknologi.
Med ungefär 150 medarbetare, varav 16 professorer och 63 doktorander, upptar institutionens verksamhet hela Teknikringen 56-58, samt 1,5 plan på Teknikringen 48. För drygt tio år sedan bildades forskningscentret Wallenberg Wood Science Center, WWSC, som är starkt kopplat till institutionen med inriktningen nya material från skogen.
– Sedan har vi jobbat strategiskt utifrån var det finns behov och frågeställningar. Vi ser att det behövs nya material till energiområdet, exempelvis till kabelisolering eller till batterier. Ett klassiskt sätt att överföra energi över långa avstånd är att använda likström. För att överföringen ska bli effektiv krävs en så hög spänning som möjligt och det ställer stora krav på kabelisolationsmaterialet, säger Mats Johansson.
Nanomaterial allt viktigare
Ett forskningsområde som ökat i betydelse är nanomaterial, där institutionens forskare bland annat är aktiva inom området nanocellulosa, för att ta reda på hur det fungerar och hur det kan användas. Nanocellulosa innebär att man brutit ner cellulosafibrer till fibriller på nanometernivå. Dessa uppträder annorlunda än vanliga cellulosafibrer, som består av makroskopiska fibrer, och gör det möjligt att utveckla starkare material.
Ett annat område som växer och där institutionen har flera professorer, är material till medicinsk teknik.
– Det kan exempelvis handla om vävnadsregenerering för implantat – man skapar ett skelett som vävnad kan växa runt. Ett annat exempel är benlim där man fixerar komplicerade frakturer på ett nytt sätt, säger Mats Johansson.
Stark koppling till skogen
Förnyelsebara råvaror är fortsatt ett stort forskningsområde, med hållbarhetsaspekter av material. Där finns en stark koppling till skogen, men även till andra källor såsom jordbruksprodukter.
– Helheten är vår devis, vi brukar säga att vi jobbar hela vägen från molekyler till material i stor skala och att det ska vara hållbara lösningar – ”sustainable material solutions”, säger Mats Johansson.
Vad fick ni för omdöme i forskningsutvärderingen RAE?
– Vi har kommit väl ut ur RAE. Vi har ett bra genomslag men det är en process att jobba med hela tiden. Det handlar om att få ut bra ingenjörer, doktorer och publikationer och om att synas. Flera forskningsprojekt har lett fram till industriell nytta, vi har väldigt mycket industrisamarbeten. Vi har både spinoff-företag och projekt med större företag. En rätt stor del av Greenhouse labs företag har sitt ursprung från vår institution, säger Mats Johansson och berättar att den stora punkten för närvarande är ekonomin.
– KTH har för höga pålagor – ju mer pengar vi drar in desto mindre basfinansiering får vi kvar då den ”äts upp” av motfinansieringar. Det ligger lite utanför vår kontroll just nu, då det bland annat är lokalkostnader och central overhead. Men vi examinerar både ingenjörer och doktorer som alla får bra jobb. Det brukar jag tycka är det största beviset på att man gör något ok.
Vad har er forskning för påverkan på samhället?
– Den gör ju nytta. Många pratar om hållbarhet och vad som händer om vi inte gör någonting och vi jobbar på att hitta tekniska lösningar för att adressera de problemen – allt från effektivare energianvändning till hållbara material. Väldigt många beskriver problemen, men inte lika många jobbar för att ta fram lösningar, säger Mats Johansson och fortsätter:
– Ta företaget Renewcell till exempel. Klädåtervinning fanns inte förr, nu har de byggt en fabrik i Sundsvall där klädmaterial återvinns och blir till nya trådar. De kommer att kunna producera 120 000 ton fibermassa, som används för att producera ny textil, årligen. Det motsvarar nästan en halv miljard t-shirts.
Du verkar se hoppfullt på framtiden?
– Vi drar vårt strå till stacken för att hitta tekniska lösningar på de stora utmaningarna. Ett av de största bidragen vi ger långsiktigt är naturligtvis de ingenjörer och doktorer som kommer att påverka samhället i ett helt yrkesliv, säger Mats Johansson.
Text: Sabina Fabrizi