KTH startar kurser inom arbetsmiljö - som kan läsas vid sidan av arbetet
Publicerad 2021-03-15
Vill du vidareutbilda dig samtidigt som du arbetar? Nu har du chansen. Till hösten startar KTH en stor mängd kurser inom sin satsning för livslångt lärande.
KTH satsar nu stort på fristående kurser som ska underlätta för allmänheten att vidareutbilda sig. Satsningen kallas livslångt lärande. Tanken är att exempelvis personer som är i arbetslivet ska få möjlighet att läsa fristående KTH-kurser, och på så sätt stärka sina kompetenser. Något som kan gynna både individer och företag.
Mikael Forsman, professor i ergonomi vid KTH.
Bland de grupper på KTH som satsar på livslångt lärande finns Avdelningen för ergonomi, som ger sex nya kurser till hösten. Kurserna kommer att ges på distans med ett till stora delar flexibelt schema, vilket kan underlätta för personer i arbetslivet att delta.
– Målet är att det ska vara lätt för personer som exempelvis jobbar på företag att kombinera studierna med sitt arbete. Förhoppningsvis ser många chefer ett värde i att låta sina anställda vidareutbilda sig på arbetstid, säger Mikael Forsman, professor i ergonomi vid KTH.
Forskare i stället för dyra konsulter
Avdelningens kurser genomförs till stor del på distans med inspelade videoföreläsningar och webbinarier. Enstaka laborationer genomförs på campus. Kurserna fokuserar bland annat på ledarskap och hållbara arbeten, belastningsergonomi, och avancerade mätningar av luftföroreningar i arbetsmiljö.
Målet är att deltagarna i de här kurserna ska lära sig hur arbetsmiljön bör vara utformad för att optimera hälsa och produktivitet. De får lära sig samband mellan fysiska och organisatoriska brister i arbetsmiljön, risker för hälsoproblem, samt metoder för att utveckla arbetsmiljön. Dessutom är kurserna är gratis.
– Eftersom vi tänker på människors arbetsbelastning vill vi inte uppmana till att arbeta heltid och läsa kurser samtidigt. Vi hoppas att arbetsgivare ser möjligheten i vårt nya koncept. Man skulle kunna säga att det enda som kostar för arbetsgivaren är att låta sin anställda lägga delar av sin arbetstid på studierna. Det är inga dyra konsulter som behöver tas in för att utbilda personalen, och framför allt är lärarna experter som forskar på just de här områdena, säger Mikael Forsman.
Intresserad av fördjupning? Läs KTH:s tvååriga internationella masterprogram.
Målgruppen för kurserna är alla som är intresserade av arbetsmiljöutveckling. Det kan vara exempelvis arbetsmiljöingenjörer, chefer med arbetsmiljöansvar, skyddsombud, fackliga ombud eller studenter.
För att bli antagen till en kurs behöver man ha läst 120 högskolepoäng eller ha tillräcklig kunskap ifrån arbetslivet inom kursens område. De som har läst 180 högskolepoäng tidigare kan även, efter att ha läst kurser motsvarande 45 högskolepoäng, få möjlighet att göra ett examensarbete och ta ut en magisterexamen.
– En av de nya kurserna, Arbetsliv och hälsa, ges i samarbete med Karolinska Institutet. Kursen ingår där i ett magisterprogram. Vi planerar också för fler enstaka kurser inom arbetsmiljöområdet, säger Mikael Forsman.
Du som är intresserad kan söka kurserna via antagning.se . Sista anmälningsdag är 15 april. Mer information om KTH:s kurser inom livslångt lärande finns på sidan Kompetensutveckling för yrkesverksamma .
Text: Kenneth Carlsson
Ergonomiavdelningens kurser hösten 2021
Klicka på flikarna för mer information om respektive kurs.
Kursen ges tillsammans med Karolinska Institutet vecka 35 till 43. Vid Karolinska Institutet ingår motsvarande kurs i magisterprogrammet Arbete och hälsa. Kursen är en bra introduktion till arbetsmiljöområdet. Den visar hur viktigt området är och den ger en god inblick i det komplexa samspelet mellan människa-teknik-organisation (MTO) och hälsa.
Kursen ger studenten grundläggande behov om samspelet mellan fysiska, organisatoriska och sociala arbetsförhållanden och hälsa, samt omfattning och effekter av ohälsa orsakad av arbetet för individen, företaget/organisationen och samhället. Varför och hur ska företaget bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete? Vilken är Arbetsmiljöverkets roll?
Kursen ges vecka 44 till 1. Den är ett bra val för de som arbetar med arbetsmiljö och personalfrågor, arbetsmiljöansvariga, fackliga ombud, och studenter som vill lära sig mer om området. Föreläsarna och diskussionsledarna är välmeriterade forskare.
Hur ett ledarskap bedrivs påverkar de anställdas hälsa och produktivitet. Kursen inkluderar forskningsbaserade utgångspunkter och metoder för systematiskt arbetsmiljöarbete. Dessutom ges exempel på ledarskapsinterventioner och förändringsarbete som bidrar till anställdas hälsa, välmående, produktivitet och hållbart arbete för den enskilde individen såväl som för organisationen
Kursen ges vecka 35 till 43. Den ger studenten fördjupad kunskap om mät- och analysteknik avseende luftföroreningar samt hur mät- och analysteknik kan väljas och anpassas efter syftet med mätningen och vilket eller vilka ämnen som ska mätas. Efter kursen skall man kunna utforma mätstrategier utgående från olika syften med mätningarna och att kunna planera mätningar på ett sådant sätt att mätresultaten kan tolkas och motsvara syftet med mätningen.
Kursen är ovanlig – de flesta kurser inom det här området berör grunderna. Den här kursen passar dem som redan känner till grunderna när det gäller luft och mätningar – de som är redo för ett nästa steg. En mycket erfaren föreläsare undervisar i den här avancerade metodkursen.
Kursen ges vecka 44 till 1. Det är fortfarande vanligt med belastningsskador. Det krävs kunskap om metoder för att bedöma riskerna. Kursen passar de som är arbetar med arbetsmiljöfrågor eller har funktioner inom arbetsmiljöområdet inom en organisation, fackliga ombud och studenter som är nyfikna på området.
Kursen handlar om fysiska faktorer som ger ökad risk för uppkomst av besvär i rörelseorganen, metoder att identifiera risker samt hur arbetsmiljön kan utvecklas: Varför uppstår arbetsrelaterade besvär i rörelseorganen?
Vad brukar ingå i observationsmetoder för riskbedömning? I kursen lär man sig använda observationsmetoder för bedömning av risk för uppkomst av besvär i rörelseorganen i handintensiva arbeten och i arbeten med manual hantering. I kursen diskuteras hur risker kan minskas – utan att andra risker uppstår.
Avdelningen för Ergonomi vid KTH är känd i forskarvärlden när det gäller riskbedömningsmetoder.
Kursen ges vecka 44 till 1. Den passar de med intresse för teknisk företagshälsovård och som nu vill lära sig det här ordentligt.
Buller och vibrationer är fortfarande vanliga orsaker till irreversibla arbetsskador. I kursen lär man sig om samband exponering – hälsoeffekter, att använda instrument, att genomföra mätningar och att tolka resultat. I kursen demonstreras och diskuteras möjliga anpassade åtgärder. Kursens huvudlärare har själv varit med och utvecklat föreskrifter inom området.
Kursen ges vecka 44 till 1. Den passar de som vill veta hur arbetsmiljöarbete bör bedrivas, samt specifikt om bedömningar av vanliga fysiska arbetsmiljörisker.
Kursen ger studenten teoretisk och praktisk kunskap generellt om hur arbetsmiljöutveckling bör bedrivas, hur arbetsolyckor kan förebyggas, hur ergonomi kan bedömas och utvecklas, samt specifikt hur buller och vibrationer i arbetsmiljön kan påverka hälsa och prestation, och hur dessa två faktorer kan mätas, riskbedömas och hanteras för att minska riskerna. Lärarna har tillsammans lång erfarenhet av forskning, undervisning och praktiskt arbete inom området.
