Hållbarhet, regelverk och roller från detaljplan till bygglov
För att främja en omställning mot hållbar stadsutveckling har de flesta kommuner formulerat mål för att minska miljöpåverkan och säkerställa en hållbar hushållning med naturresurser inom kommunen. Det har resulterat i att hållbarhetsfrågor får en allt mer framträdande plats även i detaljplaner.
I dagens planeringspraktik förekommer det dock att flera av de ambitioner och åtgärder som diskuterades i planprocessen inte genomförs och att projektet därmed inte bidrar i samma utsträckning till hållbar stadsutveckling som planerat. Det finns flera möjliga förklaringar till detta som bl.a. kan kopplas till regelverket samt till hur arbetet med plan- och bygglovsdokument organiseras inom kommunen och de olika roller och kompetenser som finns inom organisationen.
Det övergripande syftet med forskningsprojektet är att undersöka möjligheter och hinder i planerings- och markexploateringsprocessen från detaljplan till bygglov för att främja hållbar stadsutveckling, där vi kommer att studera bland annat hantering och implementering av sociala, ekonomiska och miljömässiga hållbarhetsambitioner i processen, kontinuiteten mellan de olika skedena och hur kompetensbehovet tillgodoses. För att undersöka detta används en kombination av metoder för att samla in information och analysera dagens praxis, bl.a. genom litteraturstudier med koppling till regelverket och dokumentstudier av t.ex. planbeskrivningar, exploateringsavtal, kvalitetsprogram och bygglov, samt fallstudier av några aktuella detaljplaner i olika storstadskommuner med uttalade hållbarhetsambitioner, inklusive intervjuer med representanter från de aktörer som är involverade i projekten.
Projektet kommer att resultera i en kartläggning av möjligheter och hinder i dagens plan- och markexploateringsprocess för att främja social, ekonomisk och miljömässig hållbar stadsplanering och identifiering av åtgärder för att förbättra hänsynstagande till olika hållbarhetsaspekter i enskilda byggprojekt samt kontinuitet och helhetssyn i processen kopplat till regelverk, kompetens och roller.
I enlighet med den översiktliga tidplanen ovan ska under våren litteraturstudier göras liksom urval av fallstudier, dokumentstudier och intervjuer. Initialt ligger fokus på litteratur och dokumentstudier av olika slag och identifiering av relevanta projekt/fallstudier. Exempelvis kan urval från den ”stora bulken” av projekt vara mer intressant att studera än sådana som fått särskild uppmärksamhet kring hanteringen av hållbarhetsfrågor. Projektgruppen kommer i närtid att tydliggöra problemframställningen och målen för projektet och därigenom plocka fram kriterier för relevanta och intressanta planeringsområden. Möjligheten att involvera studenter att göra examensarbete inom forskningsprojektet ska beaktas. Under april och maj kommer intervjuer genomföras med personer knutna till de planeringsområden som vi valt. Under de kommande månaderna kommer insamling av empiri ske. I slutet av juni ska en mer detaljerad plan för höstens aktiviteter lämnas in. Under hösten 2018 gjordes huvuddelen av analysen liksom även själva rapportskrivningen.
Projektet har resulterat i en publicerad artikel som del av en bok i European Academy of Land Use and Development som finns att hämta via länken vdf.ch/methods-and-concepts-of-land-management-e-book.html?collection_id=31 samt en rapport som finns att hämta under länken http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-286096
Kontakt:
