Hela denna vecka i Hongkong har det varit strålande sol med klarblå himmel och över 25 grader varenda dag. Så denna helg blev det andra campingturen till en strand som avslut. En av dom som faktiskt var öppna, och som resultat blivit ganska befolkat, är Sai Wan beach. Liksom de andra stränder jag visat så är denna också i Sai Kung, faktum är så är det samma strand jag visade från inlägget med Rock Pools. Till skillnad från andra stränder så är denna inte helt isolerad och har faktiskt en liten by i samband med sig.
Det tar en god kvarts taxiresa genom bergen från Sai Kung för att man ska ta sig till vandringsstigen som i tur tar en till stranden. Inte för att jag har något emot det. Vandra till en strand genom bergen en solig dag med en idyllisk vy är inte så tråkigt (om du ignorerar lite tung packning, haha).
Efter ett par långa uppförsbackar och senare en extra lång nedförsbacke kommer man till slut till den pittoreska lilla by Sai Wan Village vid stranden. Här kan man både köpa lite vatten, läsk, öl och även frukost, lunch och middag. Själv så hade jag köpt korv och bröd tidigare som jag skulle grilla över en öppen eld som vi slog upp samma kväll.
Då jag hade lite plugg kvar att göra kom jag till stranden senare på eftermiddagen. Men kvällen därpå kom att innebär mycket festande med musik, djupa samtal runt lägerelden, nytt folk från andra universitet att lära känna och till och med grillning av några vildfångade krabbor.
Man sov som man gör när man tältar, lite ryggont är förväntat, men det bryr man sig inte om när man vaknar till en underbar morgon med stekande sol och ett svalkade bad.
Vissa av oss käkade frukost vid ett strandcafé som hade några riktigt goda äggtoasts och iste med citron. Närmare lunch beställde jag också red bean ice, vilket är en dessert gjort på röda adzukibönor och iskall mjölk med is. Kanske låter skumt med bönor som dessert men bönorna är kokade i sockerlag vilket gör de riktigt söta med ett mjukt tuggmotstånd, lite som bubble tea fast matigare. Denna hade dessutom en tvist i att de använde hälften kokosmjölk, vilket blev en lika unik som utsökt tropisk upplevelse.
Efter lite solbadande var det dags för mig att röra sig hemåt… trodde jag åtminstone. Sai Kung stad har också massa saker att bjuda på. Jag kunde ärligt talat inte motstå att stanna kvar i småstaden som jag nu inser blivit en av mina favoritplatser i Hongkong.
Som slutsats så var detta nog inte sista gången jag reste till Sai Wan, en strand som denna med en närliggande community verkade det vara perfekt för ett gäng utbytesstudenter som vill ha lite kul. Man kunde även hyra båtar och surfbrädor här så det är något jag ska försöka mig på så småningom också…
