För er som följt utlandsbloggen nu vet att jag är ledig på tisdagar och torsdagar. Dessa dagar, inklusive helgerna, tillbringar jag ofta för att kunna få gå ut och utforska staden som är för det mesta stängd under pandemin.
Men här är en sak som man borde inse om man går på utbyte: trots att du är utomlands och ska kunna få njuta av det vackra miljöerna och vädret och den goda maten så är du fortfarande också en högskolestudent.
Så detta är en dag i livet för mig där jag inte gör en pampig utflykt till en skybar.
Låt oss säga att det är en måndag. På måndagar är det då jag jobbar som allra mest då jag har 3 föreläsningar varav en har en omedelbar övning som ska lämnas in samma kväll. Första föreläsningen är Plant design and Economics, och den börjar klockan 12. Min rumskamrat är lite av en sjusovare och jag ogillar verkligen att behöva väcka någon när jag ska upp, för det kan bli mycket gå in och ut ur rummet när man ska göra sig i ordning. Men runt klockan 9 och 10 tycker jag faktiskt att alla bör gå upp när det är skoldag så då bryr jag mig inte längre. Jag stiger upp ur sängen och tar en dusch och borstar tänder.
Jag brukar faktiskt äta frukost ganska ofta, det tror jag gör mig lite ovanlig till skillnad från mina utbyteskamrater som jag sällan ser i restaurangerna på morgonen. Efter frukosten återvänder jag till mitt rum i hopp om att min rumskompis gått upp. Om han har det brukar jag sitta i rummet och se på första föreläsningen. Om han inte gör det packar jag väskan och tar mig till biblioteket och sätter mig i nåt av ställena där jag gissar på att jag kan prata utan att störa någon. På HKUSTs bibbla har jag upplevt att det alltid är tyst: som att du kan höra en knappnål falla på den heltäckande mattan. Skulle därför inte påstå att det finns nån motsvarighet till ”Sydöstra galleriet” på KTHs bibliotek där det alltid är okej med livliga diskussioner. Därför föredrar jag oftast mitt rum för föreläsningarna. Vissa av föreläsningarna har nämligen ”Participation” som del av betyget, vilket innebär att vill man få godkänt eller bra betyg kan det vara viktigt att man deltar i diskussion och ställer frågor till föreläsaren.
Efter föreläsningen har jag en håltimme och jag kan ibland tillbringa den med att fixa dagens inlämning eller ta en lunchpaus.
Efter håltimmen är det två föreläsningar på rad med endast 10 minuters rast emellan. Environmental impact assessment and management system, en kurs med endast inlämningar och projekt vilka man kan kämpa länge med på söndagar och tisdagar. Och sen Nanomaterials and applications in Chemical engineering, som är troligtvis min enda rena kemikurs. Den sistnämnda är mest underhållande, och lite repetition eftersom jag läst Molekylär struktur (tack så mycket Tore, utbytet blev lite enklare nu!). När klockan slagit 6 är jag äntligen fri för kvällen och då har jag frihet att göra lite vad jag vill. Tyvärr så är restauranger och särskilda serveringar, som pubar och nattklubbar stängda vid denna tid så vad som ofta sker blir take-out till rummet och en Netflix-serie i lugn och ro. Men då och då får nån idéen att man ska hitta lite street-food i stan, som tack och lov inte behöver bry sig om att behöva stänga eftersom det endast går att ta take-out från dom ändå.
Som ni ser så går jag verkligen inte ut varenda dag, men det händer ganska ofta att man reser in till staden för man är ju ändå på utbyte för att upptäcka det land man nu befinner sig i. Men de fall då man håller sig till campus kan det bli en hel dag av att sitta i biblioteket och ta rast vid skolans restaurang och samtala över en kopp milk tea.
Gymmen är tyvärr också fortfarande stängda, så den träning man får är oftast från de hikes man gör, eller från att ta en löprunda längs skolans strandkant. Några tar till och med ut träningsband och ställer sig utanför några av tennisbanorna för att träna på egen hand.
Att ha behövt bli van vid zoom-föreläsningar återigen var inte det jag förväntade mig vid utbytet. Ingen hade dock kunnat förutsäga att Hongkong skulle drabbas så hårt av pandemin just nu när de klarat sig bra hittills. Men trots det tycker jag att jag klarat mig ganska bra i studierna och håller humöret uppe med de utflykter jag får på fritiden. Och dessutom när man faktiskt blir tvungen att diskutera på lektionerna kan man nästan glömma helt att det är digitalt. Så länge man kommer ihåg att ladda hörlurarna, hahaha…