Gott nytt år allihopa! Nej, det är inte för sent att säga det för det är ju det kinesiska nyåret jag menar såklart. I år är det Tigerns år och då firar man… ja det kan jag tyvärr inte svara på för jag vet helt ärligt talat inte. Jag vågar inte heller läsa på om hur de gör det här i Hongkong för rätt som det är kan man råka med osanning eller skriva nåt som inte stämmer. I karantän är det svårt för mig att få vittna mer av festligheterna som händer nere på gatorna. Fast av vad jag fått höra så har det mesta ändå blivit inställda pga pandemin.
Men jag har fått uppleva lite av det kinesiska nyåret ändå fast på ett mycket annat sätt, nämligen genom mat, snacks och lite gästvänlighet från lokalbefolkingen.
Rätt som det är så behöver man nämligen en hjälpande hand till slut. Låt mig förklara: Jag har försökt beställa ett simkort som jag kunde ha användning av när jag kom ut ur karantänen, men av nån anledning var de alltid slutsålda och dessutom var leveransen i sig dyrare än simkortet. Så jag bad min kompis, en lokal kille som jag träffade på flygplatsen och tydligen skulle dela karantänhotell med, om hjälp. Den helgen kom hans föräldrar förbi med ett simkort… och lite dim sum, nyårskakor och ett par sedlar, och bad inte ens om betalt för simkortet.
Tidigare hade han nämligen erbjudit att hans föräldrar kunde leverera saker åt oss båda då de ändå skulle komma förbi med saker åt honom och vi bara var några våningar ifrån varandra. Så ödmjuk som jag försöker vara så valde jag att avstå ett så generöst erbjudande för jag inte ville tränga mig på. Jag hade ju precis anlänt i detta land och vi hade träffats på flygplatsen ganska nyligen han och jag.
Denna form av gästvänlighet var såklart väldigt överraskande för mig och jag blev ärligt talat lite snopen. Som svensk är vi nästan rentav besatta av att allting ska vara likgiltigt och rättvist. Men stöter man på något sånt här i en främmande kultur är det bästa egentligen att ta emot gåvan och försöka komma på en gåva att ge i tur istället. Enligt Rolf Potts i hans bok Vagabonding är det ett sånt här tillfälle där du gärna ska ha tagit med dig något från ditt hemland: en souvenir eller prydnad, något ödmjukt men vackert. Ska nog tänka på det i framtiden och köpa ett par dalahästar innan jag far utomlands.
Nu är det inte många dagar kvar. Och nästa inlägg är det sista kvällen på hotellet.
Gott nytt Kinesiskt nyår!