Här kommer ett sista ciao från Milano!
Eller, i skrivande stund är jag faktiskt på väg tillbaka till ett vintrigt Stockholm, på plan som verkar vilja kasta mig hem. I morse när jag vaknade var det nämligen storm för första gången sen jag kom till Italien och denna är såklart med även uppe i luften. På ett sätt känns det som att det var igår jag åkte ner, samtidigt som det på ett annat känns som att jag hunnit leva ett helt liv sen den där sommardagen i augusti. Nu har det blivit dags att avsluta mitt kapitel och stänga boken om mitt La Dolce Vita i Milano och jag hoppas att de sidor jag delat med er här på bloggen har varit givande. Avslutningsvis tänkte jag, precis som i mitt allra första inlägg, svara på några sammanfattande frågor.
Vad har du haft för dig de sista veckorna?
Sista tiden har bestått av att bocka av alla tentor, gå på en hel del utställningar, prova de restauranger och aperitivos som inte hunnits med innan, hängt i solen, gått upp i Duomo och spanat in staden från ovan, rest till Verona, haft finbesök av min bror och såklart – passat på att hänga så mycket som möjligt med alla fantastiska vänner jag träffat här! Det är ju faktiskt de som är huvudorsaken till att min tid i Italien varit så bra.
Jag lägger in några vykort från sista veckan i slutet av inlägget!
Vad har varit det bästa med mitt utbyte i Milano?
För att anknyta till det sistnämnda är det definitivt människorna som varit det bästa med mitt utbyte. Däremot har Milano och Italien varit en fantastisk spelplan att få hänga med dem på, med så mycket möjligheter att hela upplevelsen inte kunde bli annat än en vinst i sig. Det har varit magiskt att få bo i en stad där solen tycker om att förgylla dagarna, som har ett enormt utbud av mat och vin och som är omringad av flera andra städer fulla av egna historier. Det bästa med utbytet har alltså varit det jag gjort tillsammans med de vänner jag träffat där och de som hälsat på, vilket är alla resor, tisdagsmiddagar, restaurangbesök och aperitivos, alla äventyr på stan, plugg- och gymhäng, filmkvällar och kaffehäng i solen. I och med det sistnämnda tar jag med mig ett nyfött kaffeberoende hem, tillsammans med ett fullt minneskort och vänner för livet.
Varför ska man åka på utbyte?
När världen sträcker ut sin hand och vill visa dig livet på en ny plats är det inte konstigt om det är lite skrämmande, det som är ovisst och nytt kan ofta kännas läskigt. Jag är däremot helt säker på att om du väljer att ta den handen, kommer du fylla dina oskrivna sidor med minnen som förmodligen kommer bli några av de viktigaste i ditt liv. Det är värt alla förberedelser, alla val och all nervositet. Allt som känns ovisst till en början löser sig och blir en ny vardag och jag är avundsjuk på de som har hela det här äventyret framför sig!
Nu lämnar jag över pennan till er så får ni skriva era egna berättelser. Vad kommer din att handla om?
