Författare
KTH är en aktiv spelare i samhället genom forskning, utbildning och samverkan. Men också genom innovation och de briljanta idéer kombinerat med stöd och mod som blir startups och som med tiden kan komma att bli miljardföretag.
De genererar produkter och tjänster som kan underlätta människors vardag och bidra till samhällsutvecklingen.
Men i början behövs just stöd och det bidrar KTH Innovation med genom att lotsa idémakaren och dennes idé på resan mot marknaden genom en väl utarbetad innovationsprocess. Sedan 2008 har KTH Innovation stöttat över 4000 idéer från KTH:s forskare, studenter och anställda och som generat 300 bolag som fortfarande är aktiva idag. Myllan där idéerna odlas är god eftersom Stockholm är en innovationshub att räkna med på den globala kartan.
Ett besök på KTH Innovation gör att man häpnar över kreativiteten och alla smarta idéer som stöttats genom åren, vuxit sig starka och både nått och gjort sig hörda och sedda på marknaden.
Furhat- en social robot som kom till på en fikarast när några forskare satt och spånade eller tjänsten Help to help som samlar in pengar till högskoleutbildning för ungdomar i Tanzania eller Volumental, som 3D-scannar fötter för skor som passar perfekt.
Finansiering är alltid viktig för att en idé ska växa sig stark. Det statliga bolaget KTH Holding kan investera i ett tidigt skede och hjälpa forskare och studenter från KTH att bygga bolag.
Författare
Här om veckan hade jag förmånen att träffa Tekniska Högskolans Studentkårs nyvalda kårfullmäktige. Kårfullmäktige väljs av sektionerna och är ryggraden i den demokratiska ordning som THS är uppbyggd kring.
Studentengagemanget i kåren, sektioner eller föreningar är viktigt för KTH. Dels är det den vägen som studentinflytandet hämtar sin kraft, dels är det en viktig del i att skapa en gemensam studie- och arbetsmiljö för studenterna som är både inkluderande och berikande.
Sedan mer än tio år är medlemskap i studentkårerna frivilligt vid statliga lärosäten från att dessförinnan under mycket långt tid ha varit ett obligatorium. Idag måste kårerna därför aktivt rekrytera sina medlemmar och självfallet är en bra kårverksamhet grunden för rekryteringen.
THS lyckades bra med övergången till frivilligheten och har idag en bred verksamhet som vid sidan om det aktiva studentinflytandet även omfattar bland annat den viktiga mottagningsverksamheten, karriärstöd, en aktiv kårhusverksamhet och många studiesociala aktiviteter. Det känns tryggt med THS som en nära samarbetspartner för KTH.
Jag har själv skräckblandade upplevelser av kårfullmäktige vid mitt alma mater, lite norrut i landet, där diskussionerna dominerades av politiska debatter och bråk till långt in på småtimmarna. Kårpolitiken var på den tiden strikt partipolitisk och fullmäktiges arbete blev därefter. Mer sällan diskuterades frågor av relevans för studierna.
Dagens fullmäktigearbete på KTH förefaller vara av en annan sort med ett tydligt fokus på att bidra till studieframgång och utveckling av kårens såväl som KTH:s verksamhet.
Det goda samarbetet är en garant för kvalitetsutveckling inom KTH:s verksamhet i allmänhet och utbildning i synnerhet. KTH stöttar, precis som alla andra lärosäten, sin studentkår med mer mer än vad vi får i statligt stöd. Det är problematiskt. En kår bör stå fri från det universitet där den verkar. Därför kommer ett förslag i all välmening till regeringen- varför inte fördubbla det nationella stödet för studentinflytande för 55 till 110 miljoner kronor. Det nödvändigt att regeringens stöd för studentinflytande ökar till motsvarande nivåer som före kårobligatoriets avskaffande.
Det gagnar oss alla.
Författare
I takt med globaliseringen har världen krympt. Samtidigt har den blivit mer komplex i likhet med de samhällsutmaningar vi alla står inför. Som universitet är det självklart att värna öppenhet och internationalisering inom forskning och utbildning. Men på ett ansvarsfullt sätt.
Internationella samarbeten inom forskning och utbildning samt utbyte av kunskap över såväl nations- som disciplingränserna är inte bara oerhört stimulerande och spännande – de är nödvändiga.
Men det är viktigt att inte vara blåögd inför auktoritära regimers maktfullkomlighet eller blunda för det spända geopolitiska läget i världen. Kunskap och forskning kan hamna i fel händer eller användas med andra, till exempel militära, avsikter. Botemedlet mot detta är kunskap om landet och regionen, en omsorgsfull kontroll av eventuella risker och ett gott omdöme vilket underlättar analys och avväganden kring olika internationella samarbeten.
Balansgången är inte enkel och aspekterna av det vi kallar ansvarsfull internationalisering är viktiga att hela tiden ha med sig i arbetet på alla nivåer inom ett universitet.
Ska vi samarbeta eller ha utbyte med det landet eller den regimen? Ibland är det rimligt att stoppa samarbeten men ofta kan också öppenhet kanske stärka demokratin på lång sikt i ett land där det är en bristvara. Eller i alla fall öppna för det på individnivå – där vi har mycket att lära av varandra med olika utgångspunkter och ibland också världsbild. Här är det också viktigt att skilja på nation och individ. Den forskarstudent som kommer hit kan inte lastas för vilken regim hon eller han vuxit upp i. Ansvarsfull internationalisering innebär därför också att stötta forskare i länder där det är svårt att bedriva fri och oberoende forskning och utbildning.
Lika självklart är det för KTH att vi värnar alla våra studenter, forskare och medarbetare oavsett vilket land eller bakgrund de kommer ifrån.
Författare
De fasansfulla bilderna och ständigt uppdaterade dödssiffrorna efter jordbävningarna i Turkiet och Syrien väcker starka känslor av empati med de utsatta och förtvivlan. Att känna hopp blir nödvändigt och osökt ser jag mig om efter forskning på området. Övertygelsen om hur mycket den behövs blir om möjligt än starkare.
Men bilderna väcker också frågor. Hur kan detta hända? Igen? Har vi inte kommit längre med all den kunskap, de forskningsresultat och de tekniska lösningar när det gäller alltifrån material, byggande, hållfasthet, stadsplanering och säkerhet som finns i dag?
I Japan till exempel har de satsat stenhårt på att säkra byggnader efter jordbävningen 2011 med så vitt jag förstår lyckat resultat och hur man ska gardera sig och sina byggnader för framtida jordskalv.
På KTH finns en hel del kompetens och kunskap inom olika aspekter kring jordbävningar. Ett exempel är forskning för att bättre kunna förutsäga när en jordbävning kan inträffa.
Det är hoppingivande.
Författare
EU:s nionde ramprogram, Horisont Europa, gäller 2021- 2027 och det är snart dags för halvtidsutvärdering samtidigt som man också börjar diskutera det tionde ramprogrammet.
Ramprogram för forskning (och innovation) har funnits inom EU-systemet sedan 1984 och har blivit en allt viktigare källa för finansiering av forskning. I det nuvarande programmet omsätts 95 miljarder euro under de sju år som programmet löper. Även om Europa är stort så är det mycket pengar.
De tre pelarna inom programmet är vetenskaplig spetskompetens, globala utmaningar och europeisk konkurrenskraft (till exempel hälsa och klimat) samt den tredje pelaren som kallas innovativa Europa. För oss som representerar universiteten finns många ingångar i alla de olika pelarna som bygger på olika forskningsfrågor, partnerskap och finansieringsformer.
Detta blev väldigt tydligt under en två dagar lång séjour i Bryssel. KTH, Karolinska Institutet och Stockholms universitet som tillsammans utgör Stockholm trio har inom samarbetet ett gemensamt Brysselkontor . Vi har också bland annat ett samarbete inom forskningsstöd mellan de tre universiteten. Sammantaget kan närvaron i Bryssel och forskningsstödet vara viktiga resurser för att öka framgångarna inom ramprogrammet. Vi har tillsammans redan nu knappt 40 procent av alla medel som via ramprogrammen kommer till Sverige, men inget är så bra att det inte kan bli bättre.
Under Bryssel-besöket träffade vi personer på kommissionen och de många olika organisationer som arbetar med policypåverkan och bevakning, och deltog på Science Business konferens. Jag kan konstatera att de forskningsprofiler som Stockholm trio representerar är av största intresse i Bryssel. Hållbar utveckling diskuterades i varje möte (!) kopplat till exempelvis digitalisering, hälsa, klimat med mera. Det som vi gör på KTH och inom Stockholm trio har den största relevans också för det europeiska politiska systemet.
Några viktiga punkter för framtiden är dels att öka andelen medel som fördelas via European Research Council (en del av pelaren om vetenskaplig spetskompetens) så att den excellensbedömda forskningens utrymme ökar.
Dels att fortsätta arbetet med att inkludera länder utanför EU i programmet såsom till exempel Kanada, Nya Zealand och Sydkorea. Det är en viktig signal om att forskningen är global till sin karaktär. De delar inom ramprogrammet som riktar sig mot speciella samhällsutmaningar bör ha ett tydligt inslag av forskning så att det är möjligt att nå lösningar på de stora frågorna.
