Årets fysikpris delades mellan John J. Hopfield och Geoffrey Hinton för upptäckter längre tillbaka i tiden som har haft stor betydelse för utvecklingen av AI och som banat vägen för den AI som idag blir alltmer fundamental för vetenskapligt arbete såväl som för vardagligt liv.
Nyligen presenterade också AI-kommissionen sin Färdplan för Sverige där man målar upp de risker, behov och möjligheter som man ser för vårt land. Sverige har förutsättningar men riskerar att halka efter och det finns därför behov av stora investeringar på AI för att garantera vår position och också för att kunna ge bidrag i den långsiktiga utvecklingen inom AI-området.
På KTH har vi en gedigen erfarenhet och mycken relevant forskning inom området. Hundratals forskare använder också AI varje dag inom områden som energi, transporter, hälsa, samhällsplanering. AI kommer påverka och förändra all forskning och utbildning på ett genomgripande sätt.
Bara för att nämna några av många exempel på spännande forskning med AI på KTH finns till exempel som att upptäcka tidiga tecken på infektion hos spädbarn innan den bryter ut. Ett annat exempel rör tillämpningar inom neurovetenskap och hur man spåra hur immunceller i våra hjärnor ändrar sin form och reagerar på miljöbetingade signaler, tidigt innan neurologiska symtom uppträder som vid Parkinsons sjukdom exempelvis.
Sådana satsningar måste dock ske så att också riskerna som är förknippade med AI kan hanteras. Det handlar om risker att data på olika sätt rör sig okontrollerat i globala nätverk på ett sätt som vi inte vill med tanke på till exempel geopolitik. Det handlar också om risken att AI skulle ”ta över”, en risk som nobelpristagaren Geoffrey Hinton har formulerat genom att säga ”we have no idea whether we can stay in control”.
Men, lösningen är inte att försöka stoppa utvecklingen utan det som behövs är fri och obunden forskning som på ett ansvarsfullt och etiskt hållbart sätt tar sig an de stora frågorna som AI väcker. Det finns förstås sådant som är ren teknikutveckling, men också sådana frågor som har mer med användning och konsekvenser av AI att göra. Eftersom AI på ett eller annat sätt präglar vetenskapen i stort och inte längre är ett avskilt ämne så blir det ett ansvar som vilar på många forskares axlar och ett stort ansvar för oss som universitetsgemenskap.