Men det finns samtidigt såväl möjliga som nödvändiga insatser för att vända trenden där satsningar på forskning, innovation och ny teknik kan utgöra grundbulten för en framtida ledande position för Europa.
Enligt Draghi-rapporten, som kom i september är läget för Europas konkurrenskraft prekärt.
Ökad takt i fråga om innovationer, sänkta energipriser och ett minskat beroende i en instabil omvärld är viktiga beståndsdelar i analysen. Kraftiga satsningar på innovation och ny teknik efterfrågas, liksom en reformering av EU:s forskningsprogram Horisont Europa som sträcker sig till 2027.
Bland annat föreslås att forskningsprogrammet ska fokusera på färre områden och prioritera dessa, bättre samordning av forsknings- och utvecklingsinvesteringar genom en gemensam forsknings- och innovationsunion samt förbättra finansiering av och underlätta för startups och scaleups på den europeiska marknaden.
Ytterligare ett förslag som nämns i en rapport om EU:s inre marknad som kom i våras är en femte frihet så förutom fri rörelse för varor, tjänster, kapital och personer ska det kompletteras med frihet för forskning, kunskap, innovation och utbildning över landsgränserna.
Detta är något som även betonas som en viktig väg för att stärka Europas konkurrenskraft i den rapport som tagits fram av EU-kommissionens expertgrupp för utvärdering av EU:s forskningsprogram. Sykvia Schwaag Serger, professor och vd för IVA är huvudförfattare.
I rapporten föreslås en rad åtgärder, bland annat en fördubbling av budgeten till 220 miljarder Euro över sju år i EU:s kommande forskningsprogram.
Rapportförfattarna efterlyser också bland annat en ”sammanhållen kedja” där forskning och innovationsresultat får stöd i varje steg från tidig forskning till introduktion på marknaden som gör att goda idéer snabbare kan göra nytta på marknaden. I en debattartikel skriver de ”att stärka EU:s ramprogram menar vi är den bästa investeringen i vår kontinents framtid som vi kan göra, för konkurrenskraft, för säkerhet och hållbarhet.”
På europeisk nivå är KTH en del av CESAER-nätverket som vid sitt senaste möte i Glasgow ägnade tid åt dessa frågor. Inom nätverket samlas ett 50-tal tekniska universitet från 26 länder för diskussioner om hur vår del av samhället bäst kan bidra. Även i de diskussionerna blev det uppenbart att bilden som förmedlas av bland annat Draghi delas av många länder och universitet. Det blir centralt att de europeiska programmen tar avstamp i den typen av analyser och förmår prioritera forskning och innovation.
Men hur kan KTH specifikt bidra och hur kan Sveriges utrymme och bidrag till ett starkt Europa formuleras?
Först och främst behövs en del muskler på nationell nivå för att kunna koordinera samordnade satsningar på spetsforskning och innovation inom utvalda kritiska teknikområden. Det är en förhoppning att kommande propositioner och statliga satsningar tar lärdom av de många policyrapporter som kommit på senare tid.
I stället för många små och spridda satsningar torde större sammanhållna och långsiktiga sådana vara att föredra. Det behövs en samlad användning av olika instrument, från forskarskolor och forskningsinfrastruktur till riskkapital och uppskalningsmöjligheter för ny teknik.
Som ett av Europas främsta lärosäten är vi inte bara viktiga för att genomföra en förflyttning för Sverige och Europa, vi är också en nödvändig part i samtalen om hur detta bäst genomförs.