KTH har satsat på närmare 200 fristående kurser som man kan söka till för att att få det senaste inom ett visst område och uppdatera sina kunskaper för att stå sig väl i konkurrensen eller lära sig mer och inspireras där nyfikenheten får styra. Variationen är stor mellan kurserna- en del har lockat många fler än det finns platser och med andra är det tvärtom. Den mest populära kursen är programmering i Python, BB1000, där 931 personer sökt till de till hundra platserna.
Siffrorna inför hösten visar bland annat också att KTH:s civilingenjörsutbildningar fortfarande är mest eftertraktade även om det minskat något från i fjol. I år har 4995 personer sökt till dem och arkitektur mot 5105 förra hösten.
Fördelningen mellan könen bland de sökande ser ut i stort sett som tidigare där andelen kvinnliga förstahandssökande ligger strax över 30 procent av de sökande. Intresset för att läsa datateknik och elektroteknik ligger lägre medan till bioteknik och kemiteknik är andelen kvinnliga förstahandssökande något fler.
Livslångt lärande innebär att man vidareutbildar sig under ett aktivt yrkesliv. Det kan vara i form av kortare kurser eller längre program. Syftet kan vara att uppgradera sina kunskaper utifrån aktuellt kunskapsläge inom det område där man är verksam eller så kan det handla om att helt eller delvis byta område, få ett lyft i karriären och göra sig mer attraktiv på arbetsmarknaden. KTH kommer att kontinuerligt utveckla ett utbud som syftar till att nå just den här målgruppen av studerande som väljer att (åter)komma till högre studier när man är lite äldre.
Genom det nya omställningsstudiestödet så har möjligheterna att studera senare i livet förbättrats avsevärt. Omställningsstudiestödet är översökt men kommer samtidigt att byggas ut över de kommande åren så att det förhoppningsvis blir en bättre balans. Även för vår del innebär det att utbudet inom livslångt lärande troligen kommer att bli än viktigare framöver.
Det blir viktigt att också balansera mellan det som brukar kallas up-skilling och re-skilling i utbudet. Det vill säga ska vi i första hand arbeta för att personer med en tidigare examen inom till exempel ingenjörsområdet får en bättre möjlighet att utvecklas i sitt yrke eller ska vi se till att de som saknar ingenjörsvetenskaplig utbildning får möjlighet att tillgodogöra sig sådana kunskaper på vad som kanske är mer av instegsnivå? Det finns förstås många möjligheter att KTH ska vara en viktig aktör i denna diskussion framöver.