Author
In English further down.
KTH stärker sin position
Årets antagning stängde 15 april och jag kan avslöja att KTH har stärkt sin ställning rejält för förstahandssökande till civilingenjörsprogram. Efter en svagt nedåtgående trend valde nu 28,8% av dessa KTH. För andra året i rad slår KTH också rekord i antal förstahandssökande till dessa program. Samtidigt är Chalmers minskning märkbar, på över tre procentenheter.
På den negativa sidan kan jag konstatera att andelen kvinnor som söker till KTH i första hand sjunker. Den ligger nu för första gången sedan 2014 under 31% (30,7%). Den här frågan finns det anledning att fundera över på KTH och dekanus har nu gett skolornas fakultetsnämnder i uppdrag att ta fram en handlingsplan för breddad rekrytering och breddat deltagande. Den ska vara klar vid årsskiftet och ITM-skolans fakultetsnämnd kommer strax påbörja arbetet.
Två andra trender inom våra femårsprogram är att arkitektutbildningen minskar medan civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi ökar. Hela 22% av alla som sökte civilingenjörsprogram på KTH i första hand sökte industriell ekonomi (mot 18,8% 2024 och 16,5% 2023 och 2022).
Statistik utbildning på grundnivå | KTH Intranät
Det finns mycket sagt och skrivet om dessa frågor. Det vi inte riktigt har kommit till är att fullt ut börja tillämpa all forskning och alla goda idéer. Så en del av handlingsplanen kommer behöva innehålla hur vi faktiskt tar arbetet från teori till praktik. Mer om detta i slutet av året.
Denna blogg bygger på ett material från Helena Leidebrant, Antagningen KTH.
/Gabriel Montgomery, Grundutbildningsansvarig på ITM-skolan
KTH strengthens its position
This year’s admissions closed on 15 April, and I can reveal that KTH has significantly strengthened its position in terms of first-choice applicants to its Master of Science in Engineering programmes. After a slightly declining trend, 28.8% of these applicants have now chosen KTH. For the second consecutive year, KTH is also setting a new record for the number of first-choice applicants to these 5-years programmes. At the same time, Chalmers’ decrease is noticeable, at over three percentage points.
On the downside, I must note that the proportion of women applying to KTH as their first choice has declined. For the first time since 2014, it has fallen below 31%, now standing at 30.7%. This is a matter that warrants reflection at KTH, and the Dean has now tasked the faculty boards of the schools to develop action plans for broadened recruitment and wider participation. The plans are to be completed by the end of the year, and ITM’s Faculty Board are just about to start the work.
Two other trends in our five-year programmes are a decline in applications to the architecture programme and an increase in those to the Industrial Engineering and Management programme. As many as 22% of all applicants to KTH’s Master of Science in Engineering programmes chose Industrial Engineering and Management as their first choice (compared to 18.8% in 2024 and 16.5% in both 2023 and 2022).
Application figures for first and second cycle education (intra.kth.se, Swedish)
There has been much said and written on these issues. What we haven’t quite achieved yet is fully implementing all the research and good ideas. So, part of the action plan will need to address how we actually move from theory to practice. More on this towards the end of the year.
This blog is based on material by Helena Leidebrant, Admission office KTH.
/Gabriel Montgomery, Head of First and Second Cycle Education at the ITM School
Author
In English further down.
Många vårtecken i den akademiska världen
Efter påsken är det dags för en veckas arbete innan nästa helg dyker upp i kalendern. Förutom de många helgerna finns en hel del andra vårtecken som ger glädje i vardagen. Ett av de mest påtagliga av dessa är att stora delar av campus är täckt av körsbärsträd i fantastisk blomsterprakt, men andra tecken skvallrar om att vi går mot varmare tider.
Som forskarutbildningsansvarig noterar jag exempelvis att det kommer in ett stort antal ansökningar om disputation, vilket betyder att vi som vanligt kan se fram emot att ett betydande antal doktorander försvarar sina avhandlingar under maj och juni.
Visst har vi alla mycket att stå i, men jag skulle vilja uppmuntra alla på skolan att prioritera att närvara vid något eller några av de disputationer som äger rum på skolan och gemensamt fira våra nybakade doktorer. Disputationerna är frukterna av allt arbete som våra doktorander och handledare lägger ned på forskarutbildningen. För doktorander är det dessutom en väldigt god förberedelse att delta vid kollegornas disputationer innan det är dags för den egna, det gör en mycket bättre förberedd på hur denna procedur går till och vilka frågor som kan dyka upp. För alla oss andra är det helt enkelt ett ypperligt tillfälle att ta del av den spännande forskning som görs och lära sig något nytt.
Jag vill passa på att tacka alla de doktorander som tog sig tid att svara på den nyligen genomförda doktorandenkäten. På ITM-skolan nådde vi nästan 50% svarsfrekvens, vilket gör att vi förhoppningsvis får en representativ och rättvisande bild av sakernas tillstånd bland våra forskarstuderande. Vi har precis påbörjat analysarbetet och jag ser fram emot att kunna delge er de viktigaste resultaten framöver, men vid en första anblick pekar det mesta på att vår forskarutbildning ser ut att fungera väl, åtminstone på en övergripande nivå. Analysen av enkätresultaten är en viktig del av de programanalyser som våra doktorsprogramsansvariga genomför fram till sommaren tillsammans med prefekter, handledare och doktorandrepresentanter och som förhoppningsvis leder till att vi kan göra vår forskarutbildning ännu lite bättre.
Ett annat säkert vårtecken är att en ny ansökningsomgång till våra grundutbildningsprogram precis är över. Vi kan konstatera att antalet sökande till utbildningar på KTH har ökat påtagligt i år och glädjande nog gäller det även för nästan samtliga program på ITM-skolan. Vi kan således se fram emot en god tillströmning av nya entusiastiska och högpresterande studenter till hösten.
Förhoppningsvis leder detta också till att vi i år lyckas nå skolans uppsatta takbelopp för grundutbildningen och att vi på så sätt kan fortsätta vårt gemensamma arbete mot en ekonomi i god balans och med möjligheter för nödvändiga satsningar på såväl forskning som utbildning.
/Mats Magnusson, vice skolchef på ITM
Many signs of spring in academic life
After Easter, it’s time for a week of work before the next holiday appears on the calendar. In addition to the abundance of spring holidays, there are other signs of the season that brighten our daily lives. One of the most striking is the cherry trees in full bloom across much of the campus, but there are other signals, too, that warmer times are on the way.
As Director of Third Cycle Education, one such sign I’ve noticed is the large number of applications for dissertation defenses now coming in. This means that, as usual, we can look forward to a significant number of doctoral students defending their theses in May and June.
We all have a lot on our plates, but I would like to encourage everyone at the ITM School to prioritize attending at least one of the upcoming thesis defenses and joining in the celebration of our newly awarded PhDs. These events represent the culmination of the hard work invested by our doctoral students and their supervisors. For doctoral students in particular, attending a colleague’s defense is excellent preparation for their own—it offers valuable insight into the process and the kinds of questions that may come up. For the rest of us, it’s simply a great opportunity to learn about exciting new research and expand our knowledge.
I’d also like to take the opportunity to thank all the doctoral students who responded to the recent doctoral student survey. At the ITM School, we achieved nearly a 50% response rate, which should provide a representative and accurate picture of the doctoral experience. We’ve just begun analyzing the results, and I look forward to sharing the key findings with you soon. At first glance, it appears that our third cycle education is functioning well, at least at an overall level. This analysis is an important part of the program reviews that our doctoral program directors are carrying out through the summer together with heads of department, supervisors, and doctoral student representatives—work that we hope will lead to further improvements in our doctoral education.
Another reliable sign of spring is the close of the latest admissions round for our first and second cycle education programs. We’re pleased to report that the number of applicants to KTH programs has increased significantly this year—and that this positive trend holds true for nearly all programs at the ITM School. We can therefore look forward to welcoming a strong influx of enthusiastic, high-performing students this autumn.
With any luck, this will also help us reach the school’s education funding cap for undergraduate education this year, allowing us to continue our joint efforts toward a balanced budget and enabling further investments in both research and education.
/Mats Magnusson, Deputy Head of the ITM School
Author
In English further down
Äntligen kan vi lägga ned Mekatronikprogrammet!
Eller kanske inte, som före detta programansvarig för Mekatronik är det inte högst på min prioritetslista, men i min nya roll som vice grundutbildningsansvarig har jag påbörjat arbetet med att titta på ITM:s utbildningsportfölj. Och det handlar kanske inte så mycket om vad vi ska lägga ned eller starta upp, som att vi behöver komma fram till vad vi behöver förändra för att ”framtidssäkra” våra utbildningar. Det har hittills främst inneburit att jag pratat med de som bär upp verksamheten ute på institutionerna: program- och masteransvariga, studierektorer och prefekter. Det bekräftar den bild som jag redan har haft – att ITM är ganska bra på att erbjuda samhällsrelevanta utbildningar med KTH-unika, eftertraktade profiler.
KTH har centralt påbörjat ett parallellt arbete med att sätta tydligare övergripande ställningstaganden för hur våra utbildningar ska utvecklas och vi kommer, som skola, ha samlat våra tankar runt detta framåt sommaren. Som jag ser det, så behöver vi jobba mer systematiskt med vår utbildningsportfölj under flera år framåt. Inte bara på programnivå, utan också utifrån vilka (nya) färdigheter som våra studenter behöver ha med sig från varje enskild kurs.
Över lag efterlyser de som jag pratat med också lite tydligare processer från att definiera vad vi ska arbeta med för att genomföra förändringar. Det känns lite tungrott och kanske saknas lite framförhållning. Som program- och masteransvarig är det inte heller så enkelt att veta vilka bollar man ska springa på, eftersom man inte vet exakt vad man ska göra i sin roll. Mitt långsiktiga mål är därför att vi ska sätta strukturer för samarbeten och rollbeskrivningar tydligare på pränt.
Klarar vi det, att ta i de stora dragen runt grundutbildningen och arbeta ihop på ett strukturerat sätt, så tror jag att det finns flera stora frågor vi kan ta tag i tillsammans. Det kommer många, mer eller mindre kloka, verksamhetsplaner, strategier och beslut från KTH centralt, och ibland saknas den där konkreta länken ner till vår verksamhet. Ska vi tolka fram en sådan länk så behöver diskussionen förankras ute på institutionerna bland de som berörs av besluten. Ibland tror jag att man glömmer att en sådan förankring kan vara minst lika viktig som att ta fram vilka möjliga val det finns att välja mellan.
Så, jag tänker att alla de jag pratat med hittills behövs för att skapa en sådan förankring, och förhoppningsvis finns det fler ute på institutionerna som också är intresserade av att tänka längre fram än till nästa kursstart. Jag ska se vad jag kan göra för att skapa möjligheter för detta.
/Fredrik Asplund, Vice grundutbildningsansvarig på ITM-skolan
At last, we can shut down the Mechatronics programme!
Well, maybe not, as a former programme director for Mechatronics it is not at the top of my priority list, but in my new role as Deputy Director of First and Second Cycle Education I have started to look at ITM’s education portfolio. And it is perhaps not so much about what we should close down or start up, as we need to find out what we need to change to “future-proof” our programs. So far, this has mainly involved speaking with those who carry the day-to-day operations at the departments: programme directors, directors of studies, and heads of department. These conversations have reaffirmed what I already suspected—that ITM is rather good at offering societally relevant programmes with KTH-unique, in-demand profiles.
KTH has also begun a parallel effort at the central level to define clearer overarching principles for how our education should evolve, and by summer, we as a school aim to have consolidated our thoughts on the matter. As I see it, we need to work more systematically with our educational portfolio over the coming years—not only at the programme level, but also in terms of the (new) skills our students should take away from each individual course.
Overall, those I’ve spoken with have also expressed a need for clearer processes—from defining what we should be working on, to actually implementing changes. Things can feel a bit sluggish at times, and perhaps there’s a lack of foresight. For programme directors it’s not always easy to know which initiatives to pursue, especially when the responsibilities of the role aren’t fully clear. My long-term goal is therefore to establish well-defined structures for collaboration and clearly documented role descriptions.
If we succeed in tackling the broader questions surrounding undergraduate education and work together in a structured way, I believe there are many significant issues we can begin to address collectively. There are plenty of (more or less clever) operational plans, strategies, and decisions coming from central KTH, and sometimes the concrete connection to our daily work is missing. If we’re to interpret and implement these decisions meaningfully, the discussion needs to be anchored within the departments—among those directly affected. I believe that such anchoring can, at times, be just as important as laying out the available choices.
So, my sense is that everyone I’ve spoken to so far is essential to creating this kind of anchoring—and hopefully, there are even more people across the departments who are interested in looking further ahead than the next course start. I’ll do what I can to create opportunities for that.
/Fredrik Asplund, Deputy Director of First- and Second Cycle Education
Author
In English further down.
Ledare kommer och ledare går, men kulturen består
Bästa kollegor! Jag måste medge att det känns svårt att skriva denna blogg, eftersom det också är ett farväl till en mycket uppskattad och dedikerad kollega. Efter mer än 36 år på KTH går Christina Carlsson i pension.
Det går inte i en kort blogg att beskriva allt gott hon har gjort för KTH. När KTH:s dåvarande rektor Anders Flodström ville reformera KTH genom att omvandla 32 institutioner till 9 skolor, så var det Christina som tillsammans med den första skolchefen Bengt Lindberg började bygga ITM-skolan. Hon insåg tidigt att en väl fungerande administration måste bygga på väl definierade processer och inte enbart enskilda individer.
Från början var det protester när det administrativa stödet centraliserades, men efter ett tag började de inblandade att se fördelarna med att ha kollegor man kan samverka med, och fakulteten såg att stödet blev mer professionellt. Christina fortsatte sedan att utveckla ITM-skolan under Jan Wikanders och min ledning.
Christina har under alla dessa år satt sin personal i fokus genom att ordna seminarier och internat för att utveckla var och ens kompetens, och utveckla stödet till fakulteten. Det är med stolthet som jag, och många med mig, kan säga att det är en mycket stor förmån att få ha arbetat med en så ytterst kompetent ledare och enormt trevlig arbetskamrat som Christina Carlsson!
Med det sagt, tänker jag fortsätta på temat ledare. Som ledare måste du bidra till att kontinuerligt utveckla verksamheten för att kunna möta det omgivande samhällets behov. Detta är naturligtvis inte lätt, eftersom ingen av oss sitter inne med en spåkula som gör att vi exakt vet vad som händer bakom nästa kurva. Därför är det viktigt att vi satsar på förändringsledning och att vi hittar människor i vår organisation som aktivt vill bidra till att skapa förändringar.
Vi har därför nyligen påbörjat en kurs i inkluderande ledarskap för social hållbarhet för programansvariga under ledning av Anders Warpman och Solveig Warpman. Baserat på denna utbildning förväntas de programansvariga ta fram en tydlig struktur för hur JML kan integreras i respektive program. Kursen har gett kunskap om förändringsledning som kan användas för att anpassa utbildningen till samhällets behov, tex hur man inkluderar aspekter som hållbarhet och användning av AI i utbildningen.
Ett exempel på hur vi kan hitta människor i vår organisation som är intresserade av framtida ledaruppdrag är ITM-skolans satsning på ”Ledarskapsprogram för framtidens ledare” under ledning av Magnus Åkesson. Specifikt är syftet att väcka intresse för ledarskap och att rusta medarbetare inför kommande chefs- och ledarroller med förståelse, kunskap och verktyg. Dessutom är det övergripande och långsiktiga syftet med programmet att utveckla ett ledarskap och en kultur på ITM som möjliggör utbildning och forskning av högsta kvalitet, god samverkan med externa aktörer och ett tryggt, robust och produktivt samarbetsklimat. Som vi kan läsa om i en tidigare blogg så examinerades den första gruppen bestående av 14 personer i juni 2024. Utvärderingen av denna första utbildning med både deltagare och chefer var mycket positiv, så ITM:s ledningsgrupp beslöt att starta en omgång till med start i april 2025. I denna omgång deltar 11 personer.
På min fritid har jag äntligen börjat arbeta i trädgården efter denna långa vinter. Det var ett nöje att klippa äppelträden i den värmande solen i helgen. Jag såg detta som starten på många härliga dagar i trädgården denna vår.
/Pär Jönsson, Skolchef ITM
Leaders come and go, but culture endures
Dear Colleagues,
I must admit that writing this blog feels difficult, as it is also a farewell to a highly valued and dedicated colleague. After more than 36 years at KTH, Christina Carlsson is retiring.
It is impossible to describe all the good she has done for KTH in a short blog. When KTH’s then-president, Anders Flodström, sought to reform KTH by transforming 32 departments into nine schools, it was Christina who, together with the first head of school, Bengt Lindberg, began building the ITM School. She realised early on that an efficient administration must be based on well-defined processes rather than solely on individual efforts. Initially, there were protests when administrative support was centralised, but after some time, those involved began to see the advantages of having colleagues to collaborate with, and the faculty recognised that the support became more professional. Christina continued to develop the ITM School under the leadership of Jan Wikander and myself. Throughout these years, she has always prioritised her staff, organising seminars and retreats to enhance their skills and improve support for the faculty. It is with great pride that I, along with many others, can say it has been a tremendous privilege to work with such an exceptionally competent leader and a wonderful colleague as Christina Carlsson!
When discussing leadership, we must remember that leaders must continuously contribute to the development of operations in order to meet the needs of the surrounding society. This is, of course, no easy task, as none of us possesses a crystal ball to foresee exactly what lies ahead. Therefore, it is crucial that we invest in change management and identify individuals within our organisation who actively wish to drive change.
One example of ongoing change management efforts is a newly launched course on inclusive leadership for social sustainability, designed for programme directors under the guidance of Anders Warpman and Solveig Warpman. Based on this training, the programme directors are expected to establish a clear structure for integrating JML into their respective programmes. The course has provided insights into change management that the programme directors can utilise to adapt education to societal needs, for example, by incorporating aspects such as sustainability and the use of AI in education.
Another example of how we can identify individuals within our organisation who are interested in future leadership roles is the ITM School’s initiative, “Leadership Programme for Future Leaders,” led by Magnus Åkesson. The specific aim is to spark interest in leadership and prepare employees for future managerial and leadership roles by providing understanding, knowledge, and tools. Moreover, the overall and long-term objective of the programme is to cultivate leadership and a culture at ITM that facilitates high-quality education and research, strong collaboration with external stakeholders, and a safe, resilient, and productive working environment. As noted in a previous blog, the first cohort of 14 participants graduated in June 2024. The evaluation of this initial training, conducted with both participants and managers, was highly positive, leading the ITM management team to approve a second round starting in April 2025, with 11 participants enrolled.
In my free time, I have finally started working in the garden after this long winter. It was a pleasure to prune the apple trees in the warming sunshine over the weekend. I saw this as the beginning of many wonderful days in the garden this spring.
/Pär Jönsson, Head of the ITM School
Author
In English further down.
Stärk Sveriges framtid genom STEM-utbildning
24 februari presenterade regeringen en ny STEM-strategi för Sverige. Den första delen av denna blogg är en sammanfattning gjord med hjälp av några AI-verktyg.
En STEM-strategi för Sverige i korthet
Strategin, som omfattar hela utbildningskedjan från förskola till forskarutbildning, syftar till att öka intresset och kompetensen inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik (STEM).
Ett av de ambitiösa målen är att minst 15% av svenska elever ska vara högpresterande i matematik enligt PISA-undersökningen år 2033. En central del av strategin är att öka andelen studenter på naturvetenskaps- och teknikprogrammen i gymnasieskolan till 25% år 2035. För att stödja dessa insatser har regeringen inrättat en STEM-delegation under ledning av Pia Sandvik, vd för Teknikföretagen och före detta ordförande i KTH:s universitetsstyrelse. Delegationens uppdrag är att stärka samordningen mellan utbildningsinstitutioner, näringsliv och offentliga aktörer för att fler ska välja och fullfölja STEM-utbildningar.
Här är några punkter regeringen skriver fram i strategin:
- Förbättra grundläggande färdigheter
Många studenter kämpar med de grundläggande färdigheter som krävs för att lyckas inom STEM-ämnen. Deras kunskaper i matematik och naturvetenskap behöver stärkas redan från början av deras utbildning. Genom att erbjuda stöd och resurser kan vi hjälpa fler studenter att nå sin fulla potential.
- Öka intresset för STEM
För att attrahera fler studenter till STEM-utbildningar måste vi göra dessa ämnen mer tillgängliga och intressanta. Genom att integrera praktiska tillämpningar och tvärvetenskapliga perspektiv i undervisningen kan vi visa hur STEM-ämnena är relevanta för att lösa verkliga problem, såsom klimatförändringar och digitalisering.
- Stödja kvinnor inom STEM
Det är viktigt att vi aktivt arbetar för att attrahera och behålla fler kvinnor inom STEM-områdena. Genom att skapa en inkluderande och stödjande miljö kan vi uppmuntra fler kvinnor att välja och fullfölja utbildningar och karriärer inom naturvetenskap och teknik.
- Främja forskning och innovation
Forskning av hög kvalitet är avgörande för att stärka Sveriges position som en ledande kunskapsnation. Vi bör fortsätta att investera i banbrytande forskning och innovation, och uppmuntra våra studenter att delta i forskningsprojekt och samarbeten med näringslivet.
- Samverkan med näringslivet
Genom att stärka samarbetet med företag och organisationer kan vi säkerställa att våra utbildningar är relevanta och möter arbetsmarknadens behov. Praktikplatser, gästföreläsningar och gemensamma projekt är några sätt att skapa värdefulla kopplingar mellan akademi och näringsliv.
Så långt den AI-genererade sammanfattningen. Vill du läsa hela strategin själv så finns den att ladda hem här:
En STEM-strategi för Sverige (Regeringen.se)
Hur kan strategin påverka KTH och ITM?
Jag vet inte om punkterna ovan beskriver något nytt eller pekar ut några aktiviteter som jag ser leder till önskade effekter. I dokumentet listas aktiviteter regeringen menar att de redan gjort.
En bärande tanke i strategin är att näringslivets behov av arbetskraft ska vara drivande. Många av satsningarna är också på utbildningsformer som inte leder till universitetsstudier utan just arbete.
Det ska också göras satsningar på att stärka STEM i skolsystemet från förskola till gymnasium. Det som kan ha direkt påverkan på ITM-skolan är att de kompletterande pedagogiska utbildningarna lyfts fram i syfte att få fler lärare i STEM till landets skolor.
Av de som faktiskt har förutsättningar att klara en utbildning på exempelvis KTH är det för få som väljer detta. Därför vill regeringen göra en satsning på att visa upp ”STEM-yrken” på ett positivt sätt. I detta arbete ska ett samarbete utvecklas med industrin med bland annat studiebesök för att visa vad arbetet innebär.
Strategin uppmärksammar också att många tjejer är duktiga på just det som gör att man klarar universitetsstudier men att för få väljer detta spår. Skolverket får därför ett särskilt uppdrag att ta fram sätt att få in fler kvinnor på STEM-spåret.
Ökad genomströmning med färre studieplatser
Avslutningsvis så finns det ett kapitel som handlar om högskolan och det står redan i rubriken att genomströmningen måste förbättras. Strategin skriver även fram att regeringen har höjt ”ersättningsbeloppet” och att det ska göra det möjligt med mer lärarledd tid. Det som inte framgår så tydligt är att den totala ersättningen till högskolorna har minskat. Det som höjts är beloppet per student. Sammantaget gör detta att KTH får mindre pengar totalt och behöver se över utbildningsutbudets omfattning de kommande åren.
En positiv effekt som kan komma ut av detta är att studenterna ska konkurrera om färre studieplatser och det leder till att de som kommer in har högre meritvärden. Goda studieresultat tidigare i livet brukar vara en indikator på att man också klarar högskolan vilket leder till bättre genomströmning.
Så om strategin blir framgångsrik kan vi se fram emot bättre studenter i framtiden som är motiverade och klarar våra utbildningar bra.
/Gabriel Montgomery, Grundutbildningsansvarig på ITM-skolan
Strengthening Sweden’s future through STEM education
(Translated with DeepL AI tool)
On February 24, the government presented a new STEM strategy for Sweden. The first part of this blog is a summary made with the help of some AI tools.
A STEM strategy for Sweden in brief
The strategy, which covers the entire education chain from preschool to postgraduate education, aims to increase interest and competence in science, technology, engineering and mathematics (STEM).
One of the ambitious targets is that at least 15% of Swedish students should be high achievers in mathematics according to the PISA survey by 2033. A key part of the strategy is to increase the share of students in science and technology programs in upper secondary schools to 25% by 2035. To support these efforts, the government has set up a STEM delegation under the leadership of Pia Sandvik, CEO of Teknikföretagen and former chair of the KTH University Board. The delegation’s mission is to strengthen the coordination between educational institutions, business and public actors to ensure that more people choose and complete STEM programs.
Here are some points the government outlines in the strategy:
1. Improving basic skills
Many students struggle with the basic skills needed to succeed in STEM subjects. Their math and science skills need to be strengthened from the very beginning of their education. By offering support and resources, we can help more students reach their full potential.
2. Increasing interest in STEM
To attract more students to STEM education, we need to make these subjects more accessible and interesting. By integrating practical applications and interdisciplinary perspectives into teaching, we can show how STEM subjects are relevant to solving real-world problems, such as climate change and digitalization.
3. Supporting women in STEM
It is important that we actively work to attract and retain more women in STEM fields. By creating an inclusive and supportive environment, we can encourage more women to choose and pursue education and careers in science and technology.
4. Promoting research and innovation
High-quality research is crucial to strengthen Sweden’s position as a leading knowledge nation. We should continue to invest in cutting-edge research and innovation, and encourage our students to participate in research projects and collaborations with industry.
5. Collaboration with the business community
By strengthening cooperation with businesses and organizations, we can ensure that our courses are relevant and meet the needs of the labour market. Internships, guest lectures and joint projects are some ways to create valuable links between academia and industry.
So far the AI-generated summary. If you want to read the full strategy yourself, you can download it here:
A STEM strategy for Sweden (Swe, Regeringen.se)
How can the strategy affect KTH and ITM?
I do not know if the points above describe anything new or point out any activities that I see leading to the desired effects. The document lists activities the government says they have already done.
A fundamental idea in the strategy is that the business community’s need for labor should be the driving force. Many of the investments are also in forms of education that do not lead to university studies but to work.
Efforts will also be made to strengthen STEM in the school system from preschool to upper secondary school. What may have a direct impact on the ITM school is that the supplementary pedagogical training is highlighted with the aim of getting more teachers in STEM to the country’s schools.
Of those who actually have the prerequisites to complete an education at, for example, KTH, too few choose this. The government therefore wants to make an effort to showcase “STEM professions” in a positive way. In this work, cooperation will be developed with industry, including study visits to show what the work involves.
The strategy also notes that many girls are good at the very things that make it possible to study at university, but that too few choose this path. The National Agency for Education is therefore given a special assignment to develop ways to get more women into the STEM track.
Increasing throughput with fewer places
Finally, there is a chapter on higher education, and the title already states that throughput must be improved. The strategy also states that the government has increased the “compensation amount” and that this will enable more teacher-led time. What is not so clear is that the total compensation to higher education institutions has decreased. What has been increased is the amount per student. All in all, this means that KTH receives less money in total and needs to review the scope of the educational offering in the coming years.
One positive effect that may come out of this is that students will compete for fewer study places and this will lead to those who are admitted having higher merit values. Good academic performance earlier in life is usually an indicator of success in higher education, which leads to better completion rates.
So if the strategy is successful, we can look forward to better students in the future who are motivated and do well in our programs.
/Gabriel Montgomery, Head of First and Second Cycle Education at the ITM School
