Vanligare med vattenkonflikter – så kan de lösas
Vatten är en bristvara som orsakar allt fler konflikter. I ett projekt vid KTH utforskas hur nationer och regioner kan bli bättre på att lösa problemen.
Orsaken till konflikter, som förekommer både inom och mellan länder, är ofta bristen på bevattnings- eller dricksvatten eller att beslutsfattare styr vattenanvändningen så att vissa branscher gynnas, exempelvis jordbruket eller energisektorn.
– De flesta konflikter är inte våldsamma, men löser man dem inte kan de bli det i långa loppet, säger Zahra Kalantari , lektor inom vatten- och miljöteknik och föreståndare på KTH Vattencentrum, som leder ett forskningsprojekt om vattenkonflikter.
I en databas har forskarna samlat studier, forskningspublikationer och medieartiklar om vattenkonflikter från 1950-talet fram till idag. Både samarbeten och konflikter har ökat under 2000-talet, och under 2017 inträffade ett trendbrott då konflikterna i vattenfrågor översteg antalet samarbeten.
– Förändringarna skedde i Afrika och Asien, där det i Afrika främst handlar om att klimatförändringar som leder till långa perioder av torka spelar en avgörande roll. I Asien var dammbyggen, konstbevattning och ökad befolkningstäthet viktiga faktorer för ökningen av konflikter.
Effektiva samarbeten
Forskning visar att samarbete kring vattenresurser leder till färre konflikter, särskilt i fattigare länder. Genom databasen hoppas forskarna kunna identifiera vilka samarbetsåtgärder som varit effektivast under årens lopp. Tack vare AI-verktyg liknande ChatGPT är det nu möjligt att nå djupare i analysen av lämpliga samverkansmodeller, påpekar Zahra Kalantari.
En sätt kan vara att kombinera diplomati med ekonomisk samverkan.
– Det bidrar inte bara till att förebygga konflikter utan också till ekonomiska fördelar, vilket skapar en positiv cykel som ytterligare minskar sannolikheten för tvister.
Målet med forskningen är att utveckla en verktygslåda av samarbetsformer med vetenskapligt stöd som kan användas av regeringar och beslutsfattare världen över.
Några av världens mer uppmärksammade vattenkonflikter är om Nilbäckenet i östra Afrika med Egypten, Sudan och Etiopien inblandade. I Central- och Sydasien har Indien och Pakistan en långvarig tvist om flodsystemet Indus. I Mellanöstern är vattendispyter en kritisk fråga som en följd av torkan.
Klimatförändringar förvärrar
I takt med den globala uppvärmningen ökar risken för motsättningar och tvister.
– Klimatförändringar förvärrar vattenbristen. De orsakar oförutsägbara nederbördsmönster och extrema väderhändelser, vilket intensifierar konkurrensen om vatten, säger Zahra Kalantari och fortsätter:
– Detta visar på det akuta behovet av att främja samarbetsstrategier. Vi kan hjälpa regeringar världen över att vända den negativa trenden.
I dagsläget är det främst rika länder som har tillgång till lämpliga forum, som exempelvis inom EU, där avtal om samarbete kan förhandlas fram. Forskarna vill se över möjligheterna för fler passande plattformar till resurssvaga nationer.
Med tanke på dagens spänningar och geopolitiska konflikter – är det realistiskt att tro på fler samarbeten?
– Forskningen visar att även om det funnits konflikter så har det också funnits samarbete. Även om det finns spänningar så har det gått framåt. Människan vill lösa problem, inte vara kvar i konflikter.
Text: Christer Gummeson ( gummeson@kth.se )