Ny metod mot sommarplåga
En ny metod för att bekämpa algblomningen har tagits fram vid KTH. Den testas i sommar i vattnet utanför Klintehamn och Tofta på Gotland.
– Vi ska tråla upp ansamlingar av cyanobakterier och hoppas kunna algsanera för att skydda känsliga områden och stränder så att människor kan bada och Östersjön må bättre, säger Fredrik Gröndahl, forskare och docent i industriell ekologi på KTH.
Varje sommar när vattnet får en hyfsad temperatur, upp emot 20 grader, för dem som är badsugna kommer algblomningen och cyanobakterierna lägger sig som ett tjockt täcke på ytan. Och varje sommar varnas det för att få i sig vattnet med blågröna cyanobakterier som kan göra både människor och djur sjuka.
– Det här en metod som verkligen kan göra stor samhällsnytta om det fungerar, säger Fredrik Gröndahl och berättar om hur saneringen ska gå till:
Den grönaktiga sörjan fångas in med hjälp av länsor, som även används vid oljesanering, och som trålas över vattenytan. På länsorna sitter en finmaskig duk, vira, som används inom träindustrin, för att cyanobakterierna ska fastna.
– Ja, annars vispas de bara undan, glider bort och finns ändå kvar.
Kan bli biobränsle
Ytterligare en del i projektet med algsanering är att samla in algerna och undersöka dem för att se hur de skulle kunna återanvändas som biobränsle till exempel.
– Cyanobakterierna innehåller värdefulla saker, säger Fredrik Gröndahl och det ska vi också försöka ta tillvara inom projektet.
En tredje del i arbetet är att skicka ner undervattensrobotar som byggts på KTH under algtäcket för att se hur livet ser ut och Östersjön mår under ytan.
Faller metoden väl ut kan det få stora konsekvenser runt om i världen eftersom algblomning är ett stort problem i många länder där vattenkvaliteten blir lidande och badande drabbas.
– Östersjöns botten har inget syre. Kan vi fånga upp biomassa kan vi hjälpa havet att må lite bättre, säger Fredrik Gröndahl.
Till vardags forskar du på hur man kan odla och använda makroalger, tång, för att framställa mat och energi inom projektet Seafarm och koordinerar ett forskningscentrum för framtidens sjömat Blå mat . Hur kom du på idén med algsanering?
– Det var en idé jag funderat på ett tag. Tillsammans med några KTH-studenter byggde vi länsorna och gjorde en del tester av metoden i Trosa skärgård för ett antal år sedan. De riktigt tjocka yt-ansamlingarna sker längre ut till havs och är svåra att nå från fastlandet. Kan vi dessutom använda biomassan till innovativa produkter har vi omvandlat ett miljöproblem till en värdefull resurs, som i sin tur kanske också kan ge nya arbetstillfällen.
Text: Jill Klackenberg