Nystartat policylabb: KTH hjälper kommuner med klimatanpassning under djup osäkerhet
Översvämningar, torka och vattenbrist - hur kan svenska kommuner hantera risker och osäkerheter som är kopplade till ett förändrat klimat? I ett nystartat projekt – Robust klimatanpassning Gävleborg – samlas deltagare från Söderhamns kommun, Länsstyrelsen i Gävleborg och forskare. Tillsammans kommer de utveckla policy för beslutsfattande under djup osäkerhet.
Osäkerheten i de framtida klimatförändringarna är en stor utmaning för Sveriges kommuner, som behöver klimatanpassa sin verksamhet och resurser.
– Omfattningen av osäkerheten är som en kaskad av möjliga framtidsscenarier. Att planera för alla olika utfall är i princip omöjligt med rimliga resurser. Därför behövs ett nytt sätt att ta sig an frågan, säger Per Wikman-Svahn, forskare vid KTH.
Han leder det tvååriga projektet som ska använda nya metoder för att hitta robusta strategier att agera under ”djup osäkerhet”*. Att strategierna är robusta innebär att de ska vara tillräckligt flexibla för att fungera i en mängd potentiella scenarier.
– Vi kommer att etablera ett policylabb där forskare och beslutsfattare gemensamt arbetar fram dessa strategier, berättar han.
Metoder för beslut under djup osäkerhet
Traditionella beslutsmetoder bygger på principen ”förutsäga först, agera sen”. Metoder för beslut under djup osäkerhet bygger på ett annat flöde, som kan rubriceras ”Att enas om beslut”. Här börjar gruppen med att föreslå en strategi och beskriva sammanhanget inom ett utvalt område. Därefter stress-testas strategin, för att i det sista steget utforma nya robusta strategier (robusta i meningen att de är hållbara under olika möjliga framtida förhållanden). Processen är iterativ och återupprepas kontinuerligt för att hela tiden hålla strategierna uppdaterade.
Policylabb
Policylabb är också en ny typ av metod som är utformat för att bygga en koalition genom deltagande av olika grupper av intressenter; akademiker, policyutformare, praktiker och allmänheten, med mångfald och representation. Detta etablerar förtroende. En central del i ett policylabb är också att arbeta med språket och presentation av fakta, vilket medger en effektiv överföring av fakta. Dessutom engagerar formatet beslutsfattare tidigt i processen, vilket gör det möjligt att agera när möjligheter till policy-förändringar uppstår. Formatet kan därmed ta hänsyn till tajming för att skapa policyåtgärder.
Projektteamet inkluderar erfarna forskare inom klimatanpassning, risk och osäkerhetshantering från KTH och Lunds universitet, som tillsammans med konsulter inom policylabb från Ecoloop AB kommer att genomföra policylabb med Länsstyrelsen i Gävleborg samt Söderhamns kommun. Policylabben kommer ge resultat som kan användas direkt hos Länsstyrelsen och Söderhamns kommun. Projektet finansieras av Formas och pågår under 2024–2025.
*Djup osäkerhet innebär att det inte går att veta, eller går att komma överens om hur troligt olika framtidsscenarier är.
