Med framtidens stad i fokus
På drygt två år har samarbetet inom Senseable Stockholm Lab gett ett antal forskningsresultat som på sikt kan gagna stockholmarna och deras stad.
– Vår samverkan med MIT och Stockholm stad och övriga samarbetspartner fördjupas hela tiden. Det ökar KTH:s möjligheter att skapa nya vägar genom forskning och utbildning kring stadens konkreta utmaningar, säger Sigbritt Karlsson, KTH:s rektor.
Omkring 25 forskare inom stadsbyggnad och stadsplanering från KTH och MIT har tillsammans med Stockholm stad använt Stockholm som testbädd. Med hjälp av AI och digitala data kartlägger och synar forskarna alltifrån luftkvalitet och värmeböljor i relation till grönområden till bilden av säkerhet och trafikflöden i den växande huvudstaden.
I början av oktober samlades de olika forskargrupperna på plats i Stockholm för första gången med anledning av Senseable Stockholm Lab Week för att mötas och bland annat berätta om sina sju olika forskningsprojekt för en större publik i Stadshuset.
Carlo Ratti, professor, och ansvarig från MIT:s sida sammanfattade arbetet hittills med:
– Vi har kommit fram till flera spännande saker på kort tid genom att utforska olika typer av mönster i staden som kan underlätta hur man ska planera och bygga framtidens städer såväl strategiskt som hållbart.
Säkerhet i staden
De olika områdena som ingår i labbets forskning spänner över ett vitt fält. I vissa fall finns redan resultat, som även genererat ett antal artiklar i vetenskapliga tidskrifter och i andra fall är det forskningsprojekt som precis startat.
– Vi undersöker hur upplevelse av trygghet relaterar till den fysiska miljön i Stockholm genom att producera en AI-trygghetskarta. Kartan tas fram med hjälp av medborgarnas uppfattning av stadens olika miljöer, och jämförs sedan med andra trygghetsindikatorer som polisstatisk till exempel, berättar Vania Ceccato, som leder studien och är professor på KTH.
Målet är att utveckla en prototyp för planerare och arkitekter som kan uppdateras över tid för att kunna förbättra tryggheten på vissa otrygga platser eller när man bygger nya områden. Studien ska vara färdig i vår.
Mönster för resande
Hur människor rör sig och reser i miljonstaden är ett annat fokus för forskningen under begreppet urban segregation.
Oskar Västberg, forskare från KTH har i sin forskargrupp undersökt och utvecklat en transportmodell för att kartlägga just hur, när och var människor i staden reser. Med hjälp av mobiltelefondata kan man uppskatta hur restid påverkas av olika saker, eller hur resvanor kan variera mellan bostadsområden till exempel:
– Metoden kan användas exempelvis när man planerar en ny kollektivtrafiklinje eller om man höjer priserna och vill se hur det skulle kunna påverka resandet.
Att ingå i en av forskargrupperna i Senseable Stockholm Lab tycker han är stimulerande.
– Det är kul att jobba med riktiga frågor och få direkt input från Stockholm stad.
Daniel Koch, forskare på KTH, som ingår i en grupp som undersöker urban segregation, fick genom pandemin ett naturligt jämförelsematerial kring hur stadsborna använde staden före och under pandemin och hur stadsstrukturen kan påverka vanor och interaktion mellan medborgarna.
– Hur vi bygger staden påverkar medborgarnas möjlighet till hållbara livsmönster, säger han.
Text: Jill Klackenberg
Foto: Susanne Kronholm