Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

Antonia vann Arwidssonsstiftelsens studentpris för bästa examensarbete i Tillämpad stadsbyggnad

Från vänster: Per Arwidsson, Arwidssonstiftelsen; Antonia Myleus, årets vinnare av Arwidssonstiftelsens studentpris i Tillämpad stadsbyggnad; Ann Legeby, Professor i Tillämpad Stadsbyggnad vid KTH.
Publicerad 2019-11-01

Antonia Myleus tilldelas Arwidssonstiftelsens studentpris för bästa examensarbete inom Tillämpad Stadsbyggnad år 2019. Priset delades ut i samband med det första nationella mötet inom tillämpad stadsbyggnad som hölls på KTH 16-17 oktober.

Om stiftelsen

Arwidssonstiftelsen

Birthe och Per Arwidssons stiftelse  är en fristående organisation som arbetar för att utveckla samverkansformerna mellan stadsbyggande, arkitektur, landskapsgestaltning, konst och humaniora. Stiftelsen fungerar som en katalysator genom att själv eller tillsammans med andra identifiera och driva frågor inom stadsbyggnadsfältet. Stiftelsen bildades 2014 på initiativ av Per Arwidsson och Birthe Hallin-Olsen.

Arwidssonstiftelsen har instiftat ett nytt årligt studentpris för bästa examensarbete i Tillämpad stadsbyggnad. Vinnaren tilldelas ett stipendium á 10 000 kr samt ett diplom i form av ett unikt grafiskt blad.

Antonia är jätteglad över priset: ''Jag känner mig otroligt hedrad över att ha blivit tilldelad Arwidssonstiftelsens första studentpris för mitt examensarbete i arkitektur. Det känns extra roligt att priset är inom tillämpad stadsbyggnad med fokus på hållbart stadsbyggande, eftersom detta är ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat, och att Arwidssonstiftelsen har valt att uppmärksamma studenter.''

Antonia beskriver själv sitt examensarbete såhär: I Sverige köper den genomsnittliga personen 12 kg textil / person / år och kastar bort 8 kg. Endast 0,02% av textilier återanvänds i Sverige. En förändring i hur vi producerar, bygger och konsumerar krävs. Med målet att ta fram en alternativ arkitektur, en arkitektur för nedväxt snarare än tillväxt, tog jag fram ett förslag för en fabrik vid Årstafältet, Stockholm, där råvaran kommer från offentlig donation av textilier istället för utvinning av naturresurser, där "skräp" används som en resurs. Olika aktörer i textilproduktionskedjan finns i närheten eller arbetar med varandra, och funktioner för återvinning, reparation, återanvändning, offentlig och privat produktion samt konsumtion vävs samman både externt och internt för att skapa en cirkulär textilproduktionslinje och ekonomi.

Bild: Antonia Myleus
Innehållsansvarig:infomaster@abe.kth.se
Tillhör: Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE)
Senast ändrad: 2019-11-01