Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

Democracy and Planning

Contested Meanings in Theory and Practice

Tid: Må 2020-09-14 kl 09.00

Plats: Register in advance for this webinar: https://kth-se.zoom.us/webinar/register/WN_WOnBSDgBQIyrAU94vl1P7w, Stockholm (English)

Ämnesområde: Planering och beslutsanalys Urbana och regionala studier

Respondent: Sherif Zakhour , Urbana och regionala studier

Opponent: Senior Lecturer Andy Inch, Department of Urban Studies and Planning, The University of Sheffield

Handledare: Professor Jonathan Metzger, Urbana och regionala studier; Associate Professor Maria Håkansson, Infrastruktur, Urbana och regionala studier, Infrastruktur och samhällsplanering; Professor Philip Allmendinger, Department of Land Economy, University of Cambridge

Exportera till kalender

Abstract

Ett av de mest förekommande begreppen i det västerländska planeringsfältet är "demokrati". Bland planeringsforskare, planerare och medborgare används det regelbundet för att både förklara och bestrida samhällsplaneringens roll och legitimitet. Men i planeringslitteraturen brukar själva demokratibegreppet varken förklaras eller diskuteras. Litteraturens antagande vilar på att demokratins betydelse för planering redan är vedertagen och accepterad: medborgardeltagande i, eller medborgaraktivism mot stadsplaneringsprocesser. Mitt argument i denna avhandling vilar dock på det motsatta antagandet: att demokratibegreppets omtvistade betydelse i själva verket spelar en nyckelroll i planeringens många konflikter – både i litteraturen och i praktiken. Mitt övergripande syfte är att bidra med kunskap kring denna roll genom att specifikt undersöka vad demokratins väsentliga betydelse anses vara enligt olika aktörer i fältet, det vill säga bland forskare, planerare och medborgare.

Avhandlingen är organiserad i ett sammanläggningsformat bestående av en kappa och fyra empiriska artiklar baserade på kvalitativ fallstudieforskning om kommunal samhällsplanering i Sverige. I kappan undersöker jag demokratiförståelser bland aktörer i planeringen genom, först, en noggrann läsning av centrala teoretiska texter i fältet och, sedan, genom en analys av de enskilda artiklarnas centrala fynd.

Till hjälp för att skilja ut dessa sällan förklarade, ofta implicita demokratiförståelser bland planeringsaktörer utvecklar jag ett teoretiskt ramverk baserat på historikern Pierre Rosanvallons arbete. Han förstår det demokratiska projektet som ett ständigt försök att komma till rätta med en grundläggande osäkerhet kring vad som utgör demokratins väsentliga betydelse. Detta ständiga projekt underhålls samtidigt av en inneboende konflikt mellan tre av demokratins centrala ideologiska komponenter: volontärism, rationalism och liberalism. Deras konfliktförhållande härrör från hur var och en av dem mobiliseras i reaktion mot de bristfälligheter som upplevs vara inneboende i de andra. Dessa reaktioner kan i sin tur empiriskt kartläggas genom hur aktörer implicit antar rollen som "beskyddare" över olika "demokratiska temporaliteter", vilket ges uttryck genom upprepade konflikter mellan konkurrerande förståelser om vad som utgör demokratins essens.

Genom tillämpningen av detta ramverk på planeringsteori och praktik visar jag på ett brett spektrum av demokratiförståelser bland planeringsaktörer. Dessutom framställs många av de återkommande debatterna och konflikterna i planeringen som starkt understödda av dessa konkurrerande förståelser – ofta på ett sätt som inte är helt explicit och därmed ofta förbises i litteraturen. Men analysen ger inte bara kritiska insikter kring vad som ofta utgör kärnan i dessa konflikter, den utmanar också det etablerade antagandet där demokratins betydelse framställs som inneboende kopplat till medborgardeltagande och engagemang.

Min avsikt med avhandlingen är inte att visa på de inneboende fördelarna med en demokratiförståelse över en annan, eller att främja en slags relativistisk debatt kring dess olika förståelser. Tvärtom så är avsikten att poängtera att om vår ambition är att utmana de teknokratiska och neoliberala praktikerna som för närvarande genomsyrar planeringen, så behöver vi synliggöra de specifika omständigheter, ideal och till och med demokratiförståelser som inspirerar dem.

urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-278562