Modellambassadören som räknar med ekosystemtjänster

Tidigare i år befordrades Ulla Mörtberg till professor i den ovanliga kombinationen energisystemanalys och miljöbedömning, som följde på en docentur i rumslig och miljöinriktad systemanalys. Systemanalys går ut på att analysera komplexa system genom att mobilisera kunskaper från olika sakområden och även att hitta kritiska delar som kan länka mellan olika system. Ulla Mörtbergs arbete har genomgående haft en rumslig koppling och för henne har det också varit viktigt att få med miljöaspekterna, som ofta riskerar att komma i andra hand. 

- En mer avgränsad, klassisk verksamhet är energisystemanalys där man framför allt undersöker energislag och dess kostnader, hur mycket energi man får ut, energisäkerhet och vissa typer av miljöproblem, som till exempel utsläpp av koldioxid. Min idé var att länka direkt till en bredare miljöbedömning med inriktning mot ekosystemtjänster, berättar Ulla Mörtberg. Jag har utvecklat metoder för att koppla ihop systemen så att miljöfrågorna kommer med från början och inte hängs på i efterhand. Man kan säga att jag är en ambassadör för att använda och länka modeller från olika vetenskapliga discipliner för att bättre förstå system.

Ekosystemtjänster i skogar och städer

Ett exempel är hur Ulla Mörtberg och hennes forskarkollegor, tillsammans med SLU-forskare, arbetade med Litauens energiinstitut och skogsinstitut för att med hjälp av en rumslig analys undersöka i vilken utsträckning landets skogar räcker till olika ekosystemtjänster som rekreation, stöd för biologisk mångfald och produktion av biomassa för material och energi. Tidshorisonten var hundra år fram i tiden, ett rimligt perspektiv när det handlar om skog. Analysen gav insikter om vikten av att använda skogen strategiskt, till exempel att kraftvärmeverk bara skulle eldas med spillved och inte med timmer och att olika typer av ekosystemtjänster måste tas med i beräkningarna.

- Ekosystemtjänster delas in i stödjande, reglerande, försörjande och kulturella, som alla är viktiga att ta med i analyser. Till exempel livsmiljöer för biologisk mångfald, rening av luft och vatten, råvaror och att vistas i grönska och natur. Vi utvecklar också metoder för att koppla analyserna till olika energiframtider.

Ulla Mörtberg arbetar även med andra typer av förnybar energi, bland annat rumsliga analyser av hur man kan planera för vindkraft. Ett annat område är urbana system där det finns många energiaspekter och där människors användning av stadslandskapet kan kopplas till ekosystemtjänster och biologisk mångfald. Samma frågor återkommer i olika system och angreppssätten liknar varandra, det som skiljer är tillämpningarna.

Ekonomi och digitala verktyg i samarbeten med andra universitet

I många sammanhang är avvägningen mellan alternativa användningar grogrund för konflikter. I ett planerat samarbete med Luleå tekniska universitet vill Ulla Mörtberg utveckla användningen av modeller till att i större utsträckning ta hänsyn till ekonomiska aspekter, det är viktigt att till exempel veta hur en markägares ekonomiska resultat påverkas om skogen ska användas på det ena eller andra sättet.

I ett pågående samarbete med Stockholms stad och MIT studerar Ulla Mörtberg ekosystemtjänster på lokal nivå, vilka ekosystemtjänster träd i gaturum bidrar med jämfört med träd och skogsområden i urbana landskap i Stockholm. Med hjälp av sensorer monterade på fordon undersöker de hur träden påverkar den omgivande temperaturen. I ett annat samarbete med universitet i Tyskland och Italien använder forskarna också digitala verktyg för rumslig analys med målet att integrera ekosystemtjänster och grön infrastruktur – nära kopplat till biologisk mångfald.

- På längre sikt lönar det sig ekonomiskt, hälsomässigt och attraktionsmässigt att ta med det gröna när man planerar en stad. Jag brukar säga att med tiden går hållbarhet och ekonomi ihop. Hållbar användning av naturresurser och ekonomi blir samma sak bara du förlänger tidsaxeln. 

Det här visar sig inte minst i att försäkringsbolag ligger långt framme i frågor om ekosystemtjänster kopplade till risk och kostnader. Ett annat exempel som Ulla Mörtberg tar upp är den gedigna kunskapen hos holländska experter som har tagit till kraftfulla åtgärder som att ersätta stadsbebyggelse med parker som både ska kunna svälja enorma mängder vatten och samtidigt användas som promenadstråk. Man gör helt enkelt plats för vattnet i stället för att försöka stoppa det. Allt för att kunna hantera den risk det innebär att stora delar av landet befinner sig nedströms från både Atlanten och stora floder.

Brasiliens regnskogar visar vikten av det stora perspektivet

Ett annat system med många utmaningar är Brasiliens regnskog, som är satt under hårt tryck. När Brasiliens dåvarande president Dilma Rousseff besökte KTH 2015 hamnade mycket av hennes intresse på den poster som Ulla Mörtbergs doktorand Flavio LM de Freitas presenterade och som visade på möjliga kryphål i den dåvarande skogspolitiken.

- Efter ett långt samtal på portugisiska med Flavio vände hon sig till mig och sade på engelska ”Så kommer det inte att bli”. Det handlar om heta frågor på högsta politiska nivå där det är viktigt att få med många hållbarhetsperspektiv i beslutsstöd för policy och planering.

I Brasilien har skogsskövlingen bland annat lett till att regncyklerna rubbats. Det är ytterligare ett exempel på hur en systemanalys som tar hänsyn till ekosystemtjänster och biologisk mångfald kan belysa vilka konsekvenser ett vägval får. Och även på behovet av att ha ett förvaltningsperspektiv som tar hänsyn till sådant som kolförråd och biologisk mångfald utan att enskilda drabbas för hårt.

- Man måste ta tag i de ekologiska aspekterna kopplat till de sociala och ekonomiska, både när det handlar om Brasiliens regnskog, var vindkraften ska placeras i Sverige och andra politiskt heta frågor. Det är viktigt att förstå vem som drabbas eftersom lösningar också har konsekvenser.

 Text: Johan C Thorburn

Det här är den 32:a artikeln i Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad s artikelserie om utvalda forsknings-, utbildnings- eller samverkansinitiativ från respektive institutions verksamhet. Du hittar de tidigare artiklarna här: Arkiv