En introduktionskurs som bygger på studenternas erfarenheter

Varje år kommer 800 till 900 ansökningar till mastersprogrammet och av dem startar cirka 90 studenter på programmet. Studenterna har tidigare läst till arkitekter, miljövetare och stadsplanerare. Förutom olika utbildningsmässig bakgrund kommer de också från städer över hela världen och bär med sig vitt skilda erfarenheter.

- Vi har studenter från världens alla spännande städer här, från Borlänge till Södermalm, Karachi, Durban, Chicago, Boston, Santiago de Chile, Kairo, Kochi och Shanghai, berättar Henrik Ernstson, lektor i hållbar stadsutveckling, som i år gör premiär som kursansvarig.

- Den spännvidden förvånade mig när jag först började undervisa på kursen - men är också en stor tillgång. Genom att lyfta in studenternas egna erfarenheter i klassrummet får de se att andra kommer med intryck och erfarenheter ifrån olika platser som hjälper oss att utmana den traditionella idén om staden som den tar sig uttryck i till exempel London, New York och Stockholm. Många av våra studenter kommer från det globala Syd där urbaniseringen är som snabbast men också annorlunda med en större grad av informella marknader och system. Då uppstår andra lösningar på problem som tillgång på vatten, energi och transporter vilket hjälper till att utmana teoribildning och hur städer kan förstås. Vårt klassrum blir, i sina bästa stunder, en bikupa av idéer om hur städer och urbanisering förstås.

Möten mellan discipliner och bakgrunder

Introduktionskursen startar med två intensiva grupprojekt. Det ena handlar om arkitektoniska framställningar och design av det urbana rummet och i det andra får studenterna arbeta med planering och planeringsverktyg, hur man framställer med text och bild och hur man kan presentera. Studentgrupperna är indelade tvärdisciplinärt och under projektarbetena får de också öva sig i att reflektera över hur det gemensamma arbetet fungerar. En viktig poäng i mastersprogrammet är att utmana sina egna disciplinära erfarenheter och hitta sätt att arbeta och se en större helhet när det gäller urbana och regionala utmaningar.

När kursens grupparbeten kommit i gång börjar Henrik Ernstsons parallella moment som handlar om att introducera olika perspektiv på hållbar utveckling. Det pedagogiska syftet är att ge verktyg som studenterna kan använda för att kritiskt reflektera över begreppet hållbarhet. 

- Hållbarhet har blivit ett djupt problematiskt begrepp eftersom många använder sig av det, från stora företag till gemene man, menar Henrik Ernstson. Risken är att begreppet betyder allt och ingenting. I kursen försöker vi ge studenterna kritiska samhällsvetenskapliga verktyg för att titta på hållbarhet i förhållande till städer och urbanisering, vad jag kallar politiskt-ekologiska verktyg. Det handlar bland annat om att förstå hur staden blir till genom vidare geografiska processer, snarare än att bara fokusera på de byggnader och vägar som utgör stadens fysiska infrastruktur.

Kritisk reflektion om hållbarhet och problem

Studenterna får också en introduktion i feministiska perspektiv på det offentliga rummet och de möter feministisk teori kring stadsmiljöer. Det fjärde momentet är en reflektiv text, en essä, som lämnas in i slutet av kursen. Där får studenterna reflektera kritiskt kring begreppet hållbarhet med hjälp av litteratur som diskuteras i seminarier men också i hur de arbetat i sina två grupprojekt.

- Studenterna på kursen är kloka och intellektuellt mogna redan när de kommer hit. Men det är ändå lätt att bli modstulen kring hållbarhetsfrågor med fördjupade miljöproblem och ökande sociala klassklyftor. Därför är det viktigt att skapa utrymme för att reflektera över den känslan, att låta den ta plats och artikuleras, hitta ett språk. Här på KTH söker man ofta efter lösningar. Utöver det vill vi i denna kurs ge studenterna kritiska verktyg för att kunna framkalla en sanningsbild av vad som pågår i stadsrummet och vilka ekonomiska och sociala krafter som som formar urbaniseringen. Denna bild blir i sin tur en förutsättning för att ställa djuplodande frågor, föra samtal med varandra och andra och därigenom forma en reflekterande och ansvarstagande praktik för professionerna vi utbildar. Att snabbt ta fram en lösning leder lätt till att man tar till de lösningar som ligger för handen utan att tillräckligt skärskåda problemet, fortsätter Henrik Ernstson.

Med Loungen som bas och världen som studieobjekt

Introduktionskursen, och mycket av mastersprogrammet i stort, genomförs i lokalen Loungen på Teknikringen 10b. Den blir både en föreläsningssal och ett studieutrymme och en plats där studenterna kommer att tillbringa mycket tid under sina två år på SUPD. Loungen kan delas av med vikväggar och de material som används under kursen grupparbeten kan ligga kvar. Förra året byggde de stadsmodeller i lego och lera som fick stanna kvar under kursens gång och även posters från presentationer hängde kvar. Loungen blir således en speciell plats på campus för våra studenter. Den spelar en viktig integrerande funktion för att skapa samhörighet och för att lära känna varandra över disciplingränserna. Det blir en plats för att förstå att de erfarenheter man bär med sig är värdefulla men också att de inte är universella och giltiga överallt. 

- I det antika Grekland, berättar Henrik Ernstson, fanns en roll som kallades theorein - en person som hade i uppdrag att observera andra platsers seder, riter och religioner och att sedan återvända för att berätta om dem. Den aktiviteten är grunden för teoribildning - att kunna se något ur ett annat ljus kräver en förskjutning. Men det visar också att teorier är platsbundna något som öppnar för en betydligt mer inkluderande idé om teoribildning för städer. Om det har varit Paris, London eller Los Angeles som stått modell för att tänka teoretiskt om städer i det tjugonde århundradet, så behöver vi nu också ta in Karachi, Lagos, och Kampala som nödvändiga städer för lägga ny grund för urban teori om städer och deras planering i det tjugoförsta århundradet. Denna mer inkluderande syn om urban teori gör ju dessutom att de erfarenheter från olika städer som våra studenter bär på blir synliga och viktiga. Och uppmuntrar dem att lära sig av andra på kursen, menar Henrik Ernstson.

Mångfald även bland lärarna

Även bland lärarna finns en mångfald av erfarenheter och perspektiv. En annan sak som är speciell med kursen är nämligen att den är ett samarbete mellan institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, institutionen för arkitektur samt avdelningen för urbana och regionala studier. En del av arbetet med kursen har därför handlat om hur samarbetet mellan lärare från tre institutioner ska gå till. Det är värdefulla rutiner och verktyg som lärargruppen har tillskansat sig och som Henrik Ernstson tror att även andra på KTH skulle kunna lära sig av.

Henrik Ernstson hade själv hunnit samlat på sig flera olika perspektiv innan han kom till KTH. Efter ingenjörsutbildning i Linköping i teknisk fysik och en doktorsexamen i systemekologi och naturresursförvaltning vid Stockholms universitet har han tillbringar mycket tid vid utländska universitet, bland annat tio år vid ett ledande stadsforskningsinstitut vid universitet i Kapstaden, postdoktorala studier vid Stanford i Kalifornien och senast på geografen vid universitet i Manchester.

- Jag försöker explodera idén om att staden är det bebyggda för att i stället tänka i termer av processer och flöden och framför allt i termer av geografiska och historiska relationer. Att förstå en stad och dess resursuttag, social och ekologiska dynamik och dess maktrelationer och klassklyftor kan bland annat spåras i hur staden står i relation till sitt kringland med varuproduktion. Industristaden Manchester växte explosionsartat med bas i bomullsproduktion som vilade på förslavade människors arbete i Karibien och södra USA där istället så kallade plantage-städer formades. Det kapital och vinster som fördes över Atlanten i form av billigt bomull från förslavades arbete fick fysisk och kulturella avtryck i Manchester och i södra USA:s städer. Skellefteå är nu en ”batteri-boom-stad” för att göra avgasfria städer möjliga genom elbilarnas intåg i stadsrummet. Men denna tekniska utveckling skapar också vattenkonflikter i saltöknarna i Chile, Bolivia och Argentina där litium för batteriernas produktion utvinns. Om vi använder detta geografisk-historiska perspektiv på städer så kan vi se hur andra typer av varor, inte minst olja, kol och andra energislag, väver samman en ny skala för urbanisering, vad vissa har kallat ”planetär urbanisering.” Under mastersprogrammets två år ger vi studenterna verktyg för att utveckla kritiska perspektiv, för att skriva, formge, uttrycka, begripa och angripa problem som inte är enkla - utan just komplicerade och konfliktfyllda.

Text: Johan C Thorburn

Det här är den 33:e artikeln i Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad s artikelserie om utvalda forsknings-, utbildnings- eller samverkansinitiativ från respektive institutions verksamhet. Du hittar de tidigare artiklarna här: Arkiv