Nationellt möte i Tillämpad Stadsbyggnad – 19 oktober 2023
Presentation av dagens program och talare
Kris Johnson-Jones, moderator
Kris Johnson-Jones, verksamhetschef på Arwidssonstiftelsen, har en bakgrund som kulturjournalist och har arbetat med redaktionellt ledarskap och digitala strategier på Bonnier Magazines & Brands i många år. Efter vidareutbildning inom hållbar utveckling arbetar hon i dag med stadsutvecklingsfrågor med fokus på folkhälsa och social hållbarhet. Redaktör och programledare för podcasten Arwidsson Talks.
Den Byggda Formens Betydelse – introduktion till dagens tema
Lars Marcus, Professor i stadsbyggnad, Chalmers Tekniska Högskola
Lars Marcus är arkitekt och professor i Stadsbyggnad och leder forskargruppen Spatial Morphology Group (SMoG). Forskningen handlar om hur stad
ens rumsliga form, strukturerad genom arkitektur och stadsbyggnad, stödjer, ordnar och sätter gränser för människors vardag. I förlängningen skapar stadens form därmed förutsättningar för centrala samhällsprocesser som social integration, lokala marknader och ekosystemtjänster. Rumsmorfologi utgör således en form av teknologi som skapar rumsliga strukturer för andra urbana system. Han är också grundare och partner i konsultfirman Spacescape som utför stadsrumsanalyser, designstöd och policyutveckling åt kommuner, fastighetsägare och arkitektkontor.
Daniel Koch, docent och forskare, KTH Arkitektur
Daniel Koch är docent i arkitektur och forskare i stadsbyggnad vid KTH Arkitektur. Daniel leder
forskningsprofilen Kritisk morfologi och rumsliga analyser (SAD), och är vice programansvarig för Mastersprogrammet i Hållbar samhällsplaner
ing och stadsutformning. Forskningen spänner brett över analyser av såväl komplexa byggnader som städer, med ett fokus på frågor om rumsmorfologi, modellering, identitetsbildning, makt, normer och samhällsstrukturer, utifrån ett arkitekturperspektiv.
Karl-Gunnar Olsson, Professor i arkitektur och teknik, Chalmers Tekniska Högskola
Karl-Gunnar Olsson är Professor i arkitektur och teknik och tidigare programansvarig för det dubbla ar
kitekt- och civilingenjörsprogrammet Arkitektur och teknik på Chalmers. Hans forskning är främst inriktad mot samspelet mellan arkitekter och ingenjörer i tidiga konceptuella skeden. Det innefattar digitala och fysiska representationer av strukturmekaniska mönster och verkningssätt samt beräkningsverktyg för konceptuell analys och simulering. Tillämpningar är såväl design av nya byggnader, med nya material och produktionsmetoder, som bevarande och restaurering av kulturhistoriskt värdefulla byggnadsverk. Han är författare till flera böcker inom strukturmekanik.
Boverket: Gestaltad Livsmiljö
Helena Bjarnegård, riksarkitekt och ordförande i Rådet för hållbara städer, Boverket
Helena Bjarnegård är Sveriges riksarkitekt och har sin anställning på Boverket. Hon leder arbetet med implementering av Sveriges nationella policy för arkitektur, design, konst och kulturmiljö, ”Politik för gestaltad livsmiljö”, med offentliga
aktörer på alla nivåer och i hela Sverige som målgrupp. Helena är ordförande i styrgruppen för de fyra myndigheterna Boverket, Riksantikvarieämbetet, ArkDes och Statens konstråd som tillsammans har uppdrag inom området. Helena är även ordförande i Rådet för hållbara städer samt ledamot i bland annat Formas forskarråd och Trafikverkets arkitekturråd.
Boverkets initiativ - antologi
Caroline Stigsdotter, utredare/projektledare strategisk planering och gestaltad livsmiljö, Boverket
Caroline Stigsdotter är utredare/projektledare inom strategisk planering och gestaltad livsmiljö och har sin anställning på Boverket. Hon arbetar med nationella, regionala och kommunala planeringsfrågor och utmaningar med koppling process, policy
byggande och byggd form. Hon har varit involverad i Boverkets arbete kring politiken för gestaltad livsmiljö sedan 2015 då betänkandet för en ny politik för arkitektur, form, design, konst och kulturmiljö remissades. Hon projektleder Boverkets arbete med att stötta kommuner i deras arbete med arkitekturstrategiskt arbete och har bland annat lett arbetet med vägledning kring arkitekturstrategier och arbetar nu med skriften ”Den byggda formens betydelse”.
4 inspel – den byggda formens betydelse utifrån olika discipliner
Anna Bengtsson, PhD lektor vid Institutionen för människa och samhälle, Sveriges Lantbruksuniversitet
Anna Bengtsson är PhD och lektor vid Institutionen för människa och samhälle. Landskapsarkitekt med fokus
på evidensbaserad och hälsofrämjande design, samt design för målgrupper med särskilda behov. Arbetar med flertalet kurser på temat utemiljöns betydelse för hälsa och välbefinnande parallellt med forskning om evidensbaserad design och designprocesser. Utvecklar arbetsmodeller baserade på forskning om zoner och kvaliteter som främjar utevistelse och hälsofrämjande kontakt med utemiljö såväl inne som ute.
Ann Legeby, Professor i tillämpad stadsbyggnad, KTH Arkitektur
Ann Legeby är professor i tillämpad stadsbyggnad vid KTH Arkitektur, verksam inom forskning och
undervisning samt verksam i praktiken. Forskningen fokuserar främst på stadsbyggandets sociala dimension med intresse av den byggda miljöns förutsättningar för vardagligt stadsliv och samhälleliga processer. Stadsbyggandets roll i relation till segregation och ojämlika städer i staden är centrala och återkommande forskningsteman, som även omfattar att utveckla teorier och metoder för att analysera, modellera och visualisera städer där den byggda formen, dess konfiguration och dess egenskaper är i fokus.
Per Haupt, stadsbyggnadsstrateg, Dr., Arkitekt SAR/MSA , Strategisk planering, Samhällsbyggnadskontoret, Norrköpings kommun
Per Haupt är arkitekt och stadsbyggare utbildad vid LTH och TU Delft, Nederländerna. Han doktorerade 2009
i stadsbyggnad vid TU Delft. Sedan 2010 har han arbetat som offentlig arkitekt i olika roller, bland annat som stadsarkitekt i Eskilstuna. 2017-2021 var han adjungerad professor på BTH. Sedan 2017 är han stadsbyggnadsstrateg på Norrköpings kommun.
Fredrik Lindberg, Docent i naturgeografi, Universitetslektor vid Inst. för Geovetenskaper vid Göteborgs Universitet
Fredrik Lindberg är forskare inom stadsklimatologi där man undersöker hur utformningen av staden påverkar det lokala klimatet och detta i sin tur berör oss människor som bor och verkar i denna miljö. Fokus ligger främst på värmerelaterad problematik och hur detta
påverkar sårbara grupper. Fredrik arbetar också med utvecklingen av användarvänliga klimatplaneringsverktyg, riktat mot både forskare och praktiker, för att öka förståelsen hur design inverkar på stadens lokala klimat.
Praktikerperspektivet
Per Haupt, stadsbyggnadsstrateg, Dr., Arkitekt SAR/MSA , Strategisk planering, Samhällsbyggnadskontoret, Norrköpings kommun