”Utvecklingen kan vändas”
Visar FN:s senaste rapport om massutrotningen av växter och djur att naturens kollaps är nära? Läget är ytterst allvarligt, men utvecklingen kan förhoppningsvis vändas om vi är beredda att konsumera mindre, bättre och helt tänka om, enligt hållbarhetsforskare vid KTH.
Många uppfattar rapporten som FN:s vetenskapliga expertpanel, IPBES, nyligen släppte som ett larm om att hela vår civilisation är hotad. I sammanställningen, byggd på 15 000 vetenskapliga och offentliga källor, konstateras att avskogning, jordbruk, klimatförändringar och miljöförstöring har lett till den största minskningen av arter i mänsklighetens historia.
Av de åtta miljoner växt- och djurarter som vi känner till hotas uppemot en miljon av utrotning, många inom de närmaste decennierna, om inget görs.
– Den biologiska mångfalden befinner sig i kris. Livet på jorden har genomgått många kriser och återkommit i nya format, men det som nu står på spel är nuvarande arters existens, inklusive vår egen, säger Sara Borgström , som forskar om hållbar utveckling på KTH.
Att ekosystemen, som utgörs av den biologiska mångfalden, fungerar är avgörande för människans överlevnad. De ger förutsättningar för rent vatten, bördiga jordar och pollinatörer till våra grödor samtidigt som de kan ta upp föroreningar i mark, vatten och luft och skydda mot översvämningar.
– Det största hotet är att de flesta människor idag har en begränsad syn på naturen. Vi ser sällan hur maten vi äter produceras och vad som behövs för att till exempel odling eller fiske ska fungera. Få av oss upplever det som står i FN:s rapport och kanske därför inte känner sig motiverade att förändra något.
Vad behöver göras och när?
– Det är ingen tvekan om att en stor omgående samhällsförändring är nödvändig– det handlar inte längre om enskilda åtgärder utan förändringar av vårt sätt att tänka, strukturera och göra.
– En av de allra viktigaste sakerna är att vi som gör de största avtrycken på miljön radikalt minskar vår konsumtion. En annan är att i allt beslutsfattande prioritera hållbar utveckling, miljömässig och social, till exempel inom stadsplanering, i global handel och digitalisering. Det måste bli ännu tydligare för konsumenterna vad det vi köper leder till för kostnader för den biologiska mångfalden.
Enligt Sara Borgström har det politiska uppvaknandet kring miljöfrågan på 1970- och 1980 lett fram till många konstruktiva lösningar. Men initiativen för en hållbar samhällsutveckling har inte räckt till.
– Klimatförändringarna och krisen för den biologiska mångfalden visar att det inte var tillräckligt – nu kommer nästa våg av larm som tyvärr är nödvändiga. Samtidigt ska man inte glömma de stora framsteg som gjorts de senaste decennierna, till exempel arbetet med ekosystemtjänster.
FN-rapporten beskrivs som en domedagsrapport – hur ser hoppet ut om att kunna vända utvecklingen?
– Mitt hopp står till att människan under sin korta historia har anpassat sig till många stora förändringar så vi har förmågan att göra detta ännu en gång. Men för att låna en av författaren och regissören Stina Oscarssons titlar – ”Tror du att du kan förändra världen utan att anstränga dig?”. Det kommer krävas stora insatser och uppoffringar av oss alla.
Text: Christer Gummeson