”Folkbildning är mer relevant i marginaliserade stadsdelar”
Folkbildning är en viktig del av ett demokratiskt samhälle. Och det är än viktigare i marginaliserade stadsdelar än i andra områden. Det menar KTH-forskaren Nazem Tahvilzadeh som deltar i ett seminarium om folkbildning under Järvaveckan som startar onsdag 12 juni. Ett av flera KTH-inslag under veckan.
Fredag 14 juni deltar Nazem Tahvilzadeh , forskare i Urbana och regionala studier på KTH, i seminaiet "Folkbildning i marginaliserade stadsdelar". Han konstaterar att folkbildning är mer relevant i marginaliserade stadsdelar än i andra områden. Relativt sett deltar fler invånare i dessa stadsdelar både i studieförbundens verksamhet och i folkhögskolornas allmänna och studiemotiverande kurser. Enligt Nazem Tahvilzadeh bidrar folkbildningen till sociala innovationer genom att uppfinna nya sätt att erbjuda effektiv (ut)bildning och skapa ett relevant kulturutbud för personer som ofta har ont om pengar eller kanske haft en besvärlig livsresa.
– Tusentals invånare i olika bostadsområden engagerar sig i lokalt viktiga frågor för att hitta nya sätt att lösa problem tillsammans. Statsbidragen till studieförbund och folkhögskolor möjliggör allt detta genom att göra lokala mötesplatser tillgängliga. På mötesplatserna kan olika grupper träffas och bilda en gemenskap som stärker områdena, säger han.
Däremot bör man akta sig för att på ett mindre lyhört styra utbudet sätt i relation till befolkningen i marginaliserade stadsdelar, enligt Nazem Tahvilzadeh.
– Alla är inte ”invandrare” i dessa stadsdelar och behöver inte ”integreras” genom kurser i svenska. Många människors problem handlar om att de inte får den service och den respekt som de har rätt till. Folkbildningen kan bli bättre på att stärka invånarnas egna förmågor att stärka sig själva, säger han.
Anna Kramers , forskare vid Strategiska hållbarhetsstudier på KTH, deltar i ett seminarium med rubriken ”Utanför innerstaden: vad har vi för glädje av digitalisering och nya mobilitetstjänster?” onsdag 12 juni. Seminariet arrangeras av forskningsprogrammet Mistra SAMS där man undersöker hållbarheten i nya tjänster för tillgänglighet och mobilitet. Anna Kramers kommer att berätta om det Living Lab man jobbar med i Tullinge. Där får 50 deltagare tillgång till en "co-working hub" och olika mobilitetstjänster nära deras bostäder.
– Många av de tjänster som möjliggörs av digital teknik finns idag i stor utbredning i innerstaden men inte i förorten där de verkligen skulle kunna göra en nytta för att minska klimatpåverkan, säger Anna Kramers.
I artikeln ”De placerar Stockholms invånare på kartan” här på kth.se berättas om ett verktyg som visualiserar Stockholm och dess innevånare.
Här är programmet för Järvaveckan.
Håkan Soold