Renrummet i centrum för projektet Nanonets2Sense
Arbetet att försöka miniatyrisera sensorer för att förenkla medicinska analysmetoder fortsätter. KTH har nu fått i uppdrag att ta fram en teknik som kan bli en produkt som revolutionerar sjukvården.
Bakom satsningen står Horizon2020-programmet för forskning och teknikutveckling som är EU:s viktigaste instrument för att finansiera forskning i Europa, där vården är ett prioriterat område. Forskare och ingenjörer från fem olika europeiska länder och fyra olika forskningsinstitut har samlats med målet att utveckla en produkt som kan ge patienten point-of-care analyser. Idag kan vuxna till exempel mäta glukosnivåer i den interstitiella vätskan med sensorer i kroppen direkt till mobilen, utan att behöva uppsöka läkare.
- Oftast behövs stor bulkig utrustning, stora analyslabb som kräver att patienten befinner sig på sjukhus för att kunna genomföra mer utvecklade analyser. Skulle vi kunna ta fram en produkt som kräver en liten sensor men kan till exempel diagnotisera multiresistenta bakterier kan det betyda att patienten snabbt får vård och minimerar risken att smitta andra, säger docent Per-Erik Hellström, ansvarig för projektet på KTH.
På franska SiNANO Institutet har man redan tagit fram sensormaterial,nanotrådar av kisel, som är väldigt bra på att detektera DNA-molekyler i vätska. Men sensormaterialet i sig innehåller ingen intelligens. Där erbjuder de Österrikiska (ams AG) ledande i CMOS tillverkning tjänster för hög tillverkningsvolym av intelligenta sensorer. Hur dessa två ska sättas ihop är en utmaning för tillverkare av sensorer och det är där KTH:s renrum hamnar i fokus, genom att hjälpa dessa två processer att bli ett.
- Vi ska utveckla en process i renrummet för sensor och elektronik för att den här teknologin ska kunna möjliggöras till en produkt. Det är super spännande forskning, med olika aspekter och där forskare med olika forskningsperspektiv samlas för att komma fram till en produkt som är liten att använda men kan skräddarsys för att detektera specifika molekyler. Vilket skulle kunna bli revolutionerande inom vården, säger docent Hellström.
Till projektets hjälp har man även ett rådgivande organ som består av läkare från Cambridge Universitets sjukhuset i England och forskare från Karolinska Institutet, som kommer leda forskarna genom projektet som ska pågå i tre år.
