Ny utbildningsmodell lockar tusentals
Genom en ny modell för utbildning via webben, MOOC, får nu undervisningen vid nationella toppuniversitet global spridning och öppnar upp för stora grupper av studenter världen över. MOOC står för Massive Open Online Courses och har haft en enorm framgång globalt de senaste åren. I höst öppnar KTH sina första MOOC.
Vid KTH skolan för Informations- och kommunikationsteknik i Kista pågår just nu arbetet med att färdigställa en av de första klara MOOC vid KTH med kursnamnet ”Reliable Distributed Algoritms”. Ansvarig för kursen är professor Seif Haridi. Han har följt fenomenet med MOOCs redan innan det blev högaktuellt 2011 då Stanford University gav en öppen onlinekurs som lockade 160 000 studenter världen över. Seif Haridis engagemang har tagit sig flera uttryck, Både genom att han skapat motsvarande metod för sina kurser internt på KTH redan innan 2011 och använt Youtube för att sprida föreläsningar till en större publik. Men också genom att själv vara student på olika MOOC inom allt från IT till filosofi. Att KTH nu startar ett antal MOOC vid KTH ser Seif Haridi både som en självklarhet och en nödvändighet.
- För KTH är det en möjlighet att stärka sitt varumärke genom att visa upp kvalitén i sina utbildningar för en stor internationell publik, säger Seif Haridi.
Modellen med MOOC har dock en djupare innebörd än så, för honom. Det är en möjlighet för universiteten att öppna upp en kunskapsskälla för unga personer runt om i världen. Inte minst i tillväxtländer skapar det möjligheter som inte skulle ha givits till många ungdomar annars.
En MOOC är inte poänggivande men de som följer kursen kan välja att göra en ”slutexamen” som berättigar till ett intyg om genomförd kurs. Examen och intyg är det enda som kostar något. Det finns ingen avgift för att följa kurserna. Cirka 10 procent av deltagarna brukar ta ut ett intyg. En kurs kan innehålla flera olika komponenter; filmade föreläsningar eller andra filmer, textmaterial, laborationer och olika former avfrågor för kunskapskontroll. Kontroll av resultat och prestation kan ske genom automatiserade program eller att studenterna själva får ansvar att rätta varandras arbeten.
- En utmaning ligger i att anpassa formatet på undervisningen till MOOC-modell, konstaterar Seif Haridi.
Att undervisa tusentals studenter enbart via webben skiljer sig från att ha ett trettiotal studenter på plats på skolan. Seif Haridi framhåller vikten av att göra kurserna skalbara och ersätta moment som kräver fysisk närvaro i grupp med nya pedagogiska grepp och program. Han är övertygad om att när det är gjort kommer arbetet med MOOC att innebära att även undervisningen på KTH kommer att kunna dra fördel av de nya erfarenheterna.
- De ger möjlighet att testa och utveckla nya former av pedagogik och undervisningsmetoder som sedan kan utnyttjas även i den traditionella undervisningen på KTH, säger Seif Haridi.
Tillsammans med två av sina doktorander är han inne i ett intensivt skede för att lägga sista handen vid MOOC som blir den första med detta innehåll. Kurstart är planerad till 1 september i år.