Goda grannar ger ökad effekt inom forskning och utveckling

— KIMAB har sedan länge ett bra samarbete med olika delar inom KTH, vi vill ytterligare stärka det samarbetet och då är ett ökat utbyte med ICT-skolan en viktig del, säger Staffan Söderberg.

Det handlar om att tillsammans positionera sig som ett starkt forskningscenter, främst inom området materialfysik och materialutveckling. KIMAB har sitt fokus på tillämpad forskning och problemlösning inom materialområdet, bland annat när det gäller korrosion. Bland de kompetenser som Staffan Söderberg hoppas kunna få del av från ICT-skolan finns kunnande inom materialfysik, bland annat ytfysik, och materialkemi. 

Även det mer långsiktiga vetenskapliga perspektivet på forskning och utveckling som finns inom universitetsvärlden är något som Staffan Söderberg ser som en viktig tillgång. Den är nödvändig som komplement till den mer tillämpade inriktningen som forskningsinstituten har, konstaterar han.

— För oss handlar det ofta om att med kortare tidsperspektiv omsätta forskning till en produkt för industri och näringsliv, det kan handla om en fysisk produkt eller en process, berättar Staffan Söderberg.

Med olika former av samarbeten mellan universitet och högskolor och ett eller flera forskningsinstitut ser han stora möjligheter till synergieffekter. Dessa kan uppnås med en rad verktyg som bland annat gemensamma projekt och delade tjänster mellan de olika organisationerna. Kombinationen av universitetens långsiktiga strategiska forskning och forskningsinstitutens förmåga att snabbt kraftsamla till ett dagsaktuellt behov, framhåller han som ytterligare en fördel. Området materialutveckling står idag inför en rad spännande utmaningar där han anser att dessa synergieffekter ger en skjuts åt utvecklingen. Inte minst gäller det stål- och metallindustrin där Staffan Söderberg beskriver den svenska industrin som liten med ledande inom en rad nischområden.

Ett sådant nischområde där han hoppas att samarbetet med ICT-skolan ska ge ökad effekt är förmågan att utveckla lätta material och konstruktioner som dessutom ska vara extrem hållfasta. Det är materiallösningar som i framtiden kan återfinnas inom bland annat fordonstillverkning men också inom industriproduktion av biomassa och biobränslen.

— Det handlar om att utveckla mixade material som kan vara en blandning till exempel av stål, magnesium och komposit. Konstruktioner med mixade material reagerar dessutom på nya sätt och det är därför viktigt att kunna förutse hur till exempel korrosions- och utmattningsegenskaper påverkas för nya materiallösningar berättar Staffan Söderberg.

Även närheten till Electrumlaboratoriet, där Staffan Söderberg nyligen tagit plats i styrelsen, är en av fördelarna som han ser med den nya lokaliseringen. Där finns också goda möjligheter för gemensamma projekt. 

KIMAB har funnits i sina nuvarande lokaler sedan 1944.  Läget i direkt anslutning till KTH:s centrala campus har varit bra men nu ryms inte längre de kvalificerade och stora test- och laborationsmiljöer samt den utrustning som institutet har behov av för sin verksamhet. I Kista väntar cirka 10 000 kvadratmeter i en modernt anpassad byggnad. 

— Hela organisationen ser fram emot att kliva in i den nya miljön. Samtidigt är det viktigt för oss att säkerställa det fortsatta samarbetet med hela KTH, säger Staffan Söderberg.

Uppdraget som en av de externa representanterna i ICT-skolans skolråd ger Staffan Söderberg en möjlighet att ta aktiv del i en annan fråga som engagerar honom - den om grundutbildning. En bra framtida försörjning av civilingenjörer är en nyckelfråga för Sverige, framhåller han.

— Då handlar det bland annat om att locka ungdomar genom att skapa attraktiva utbildningar och tydligt visa på de många olika möjligheter och alternativa karriärvägar som finns för den som väljer att utbilda sig till ingenjör, säger Staffan Söderberg.