Samspelet mellan informationsteknik, människa och samhälle

Gunilla är utbildad psykolog och har forskat tvärvetenskapligt i 35 år. På ett tidigt stadium intresserade hon sig för kopplingen mellan individ, samhälle och datateknik. På 70-talet stod frågor om hur datortekniken skulle förändra arbetslivet i fokus.

– Det stora stödet hade jag i samhället, speciellt från arbetsmarknadens organisationer, och inte i den akademiska världen, berättar Gunilla. På universitetet såg man datorn som ett bearbetningsverktyg för att köra stora statistikmängder. Man såg inte att det här var en kraft som skulle omvandla våra arbeten, våra företag – ja hela vårt liv.

Stanford

Under 70-och 80-talet fanns Gunilla på sociologiska institutionen vid Stockholms universitet, och gjorde två perioder som ”visiting scholar” i Stanford. Då forskade hon på tillämpad artificiell intelligens – särskilt s k KBS-system (Kunskapsbaserade Datorsystem). Det var en tid som betytt mycket för Gunilla som forskare och också gett henne det omfattande internationella nätverket.

Så småningom blev det KTH i Kista – dåvarande instititionen för Teleinformatik. Hon var gästprofessor i Teknik och social förändring 1995-1997.

– Det var en väldigt rolig tid – att få vara med och bygga upp något nytt var otroligt spännande. Jag höll bl a på med en seminarieserie som hette Global Learning Space – ett samarbetsprojekt med Stanford. Jag jobbade också med ett större samarbetsprogram med Stockholms universitet, Interactive, Creative Environments (ICE). Projektet ”Networking” d v s hur folk jobbar ihop i nätverk var ett centralt område.

Tillbaka i Kista

Nu har Gunilla återkommit till Kista efter några år som professor i Informatik vid Umeå universitet och Mitthögskolan med sin nätverksstruktur. Hon uppmuntrades av KTHs rektor som menade att det tvärvetenskapliga synsättet behövs inom KTH. Men vad hoppas hon då kunna göra på IMIT?

– Jag vill stötta IT-universitetet. Naturligtvis ska jag fortsätta med min forskning om IT och psykosocial livsmiljö, men jag vill också gärna bjuda på de erfarenheter, kunskaper och kontakter som jag har skapat under trettio år. Mitt område har blivit ett av de tyngsta inom informatiken - jag skulle vilja kalla social informatik, eller samspelet mellan informationsteknik, människa och samhälle. Internationellt är Social Informatik väl etablerat.

I fokus för denna forskning är människors användning av IT och samspelet med utveckling av densamma. Användarnas behov, beteende, attityder analyseras.

Gunilla planerar att träffa alla sina professorskollegor och diskutera hur de tror att deras forskning direkt eller indirekt kan bidra till sådant som livskvalitet, människors välbefinnande och deras möjlighet att påverka sin situation privat och i arbetet, demokratisk utveckling, till lärande/utveckling, en hållbar samhällsutveckling m m.

– Tyngdpunkten i mina frågor kommer att ligga i hur deras forskning bidrar till de här större sammanhangen, understryker Gunilla. Vi måste tänka igenom det här med tekniken: Vad det är för teknik vi har, vad är önskvärt, hur introducerar vi den och även vad vi inte ska ha teknik till.

Visioner

Gunilla hoppas att det här ska leda till öppningar mellan forskare – vara ett visionärt bidrag för att samla IT-universitetet. Men också att det ska kunna användas som underlag när hon håller introduktionsföreläsningar för alla nybörjare. För det är så viktigt att studenterna kan sätta in tekniken i sitt sammanhang.

– Det känns bra för mig för jag känner folk här – både på DSV och på IMIT. Här kan jag kommunicera med olika forskare. Jag känner stor respekt för den kompetens som finns på alla avdelningar. Jag tror inte det är svårt att få igång samverkan – insikterna är så stora. Jag känner mig verkligen efterfrågad av många och har mött stort gensvar. Jag känner stort stöd hos ledningen inom IT universitetet som välkomnat mina tankar och initiativ.

Psykosociala aspekter

I sin egen forskning kommer hon att fokusera på interaktiva kreativa miljöer och nätverk samt psykosociala aspekter på kommunikation. Och särskilt intresserad är hon av hemmet i framtiden, ibland kallat ”Intelligent living”, där hon sedan några driver ett internationellt forskningsprojekt.

– Hemmet kommer att bli en kommunikationssfär, påpekar Gunilla. Det är där vi kommer att vara både medborgare, privatmänniskor och arbetsmänniskor. Vår livsroll kommer att vara präglad av oerhört mycket kommunikation. Den typen av forskning skulle jag gärna vilja plantera in i IT-universitetet på något vis.

Sedan ett antal år tillbaka driver Gunilla ett Network of Excellence inom Social Informatics – Och hon har nu sökt pengar för att fortsätta det här nätverket. För hennes engagemang i frågor som rör social informatik går inte att ta miste på.

– IT har inte gett oss den där kvalitetshöjningen i tillvaron. Vi har inte fått mer tid till väsentliga saker i livet, och vi har ännu inte lärt oss att leva med tekniken. Vi höjer hela tiden våra anspråk och vi måste prestera mer och mer. Kraven kommer inte bara från samhället och arbetslivet, utan också från oss själva. Det här är ett oerhört intressant forskningsområde, avslutar Gunilla.

Fakta

Gunillas forskning handlar om samspelet mellan ICT (Information Communication Technology), människan och samhället. De områden hon studerar är bl a:

* Yrkesrollen
* Psykosocial kommunikation
* Sociala nätverk
* Medborgarrollen
* Den demokratiska processen
* Ledarskap/styrning
* Kompetensutveckling och Lärande
* Livskvalitet