Hoppa till huvudinnehållet
Till KTH:s startsida

AL1302 Geovetenskap och geoteknik 7,5 hp

Information per kursomgång

Termin

Information för HT 2024 Start 2024-08-26 programstuderande

Studielokalisering

KTH Campus

Varaktighet
2024-08-26 - 2024-10-27
Perioder
P1 (7,5 hp)
Studietakt

50%

Anmälningskod

50040

Undervisningsform

Normal Dagtid

Undervisningsspråk

Svenska

Kurs-PM
Kurs-PM är inte publicerat
Antal platser

Ingen platsbegränsning

Målgrupp
Ingen information tillagd
Planerade schemamoduler
[object Object]

Kontakt

Examinator
Ingen information tillagd
Kursansvarig
Ingen information tillagd
Lärare
Ingen information tillagd
Kontaktperson

Katti Grünfeld (katring@kth.se)

Kursplan som PDF

Notera: all information från kursplanen visas i tillgängligt format på denna sida.

Kursplan AL1302 (HT 2022–)
Rubriker med innehåll från kursplan AL1302 (HT 2022–) är markerade med en asterisk ( )

Innehåll och lärandemål

Kursinnehåll

Kursens aktiviteter består av föreläsningar, övningar samt fältstudier.

Kursen omfattar landformer och bildningar som funktioner av recenta och tidigare geologiska processer, uppträdande samt fysikaliska och kemiska (mineralogiska) egenskaper hos markmaterial.

Särskild vikt lägges vid berggrundens och jordlagrens strukturella uppbyggnad och förändringar i markegenskaper på kort och lång sikt. Grundläggande kunskap om geologiska förhållanden i Sverige tas upp samt markmaterialets nyttiggörande. Särskilt betonas undersökningsmetodik samt färdigheter i tolkning och analys av geodata (kartor och diagram). Övningarna inom denna del omfattar grundläggande mineral-, jordarts- och bergartskännedom samt tolkning av geologiska data.

Kursen omfattar vidare den hydrologiska cykeln och dess ingående delar och termer, beräkningsmetoder för flöden och vattenbalanser, grundläggande statistisk analys av hydrologiska data, grundläggande kunskaper om markens vattenhållande egenskaper, markvattnets rörelse under mättade och omättade förhållanden samt porvattentryck.

Vidare behandlar kursen grundläggande jordmekaniska principer och teorier, vilka exemplifieras med några vanliga tillämpningar inom samhällsbyggnad. Kursen tar även upp metodik för jordförstärkning, utförande och tolkning av geotekniska utredningar, liksom riskbedömningar för skred och ras vid bebyggelseplanering.

Lärandemål

Efter godkänd kurs ska studenten kunna:

- redogöra för jordens uppbyggnad och sammansättning samt beskriva geologiska förhållanden i Sverige

- redogöra för olika jord- och bergmaterials egenskaper och användning samt identifiera, klassificera och jämföra i Sverige vanligt förekommande mineraler, bergarter och jordarter

- tolka geologiska kartor och redogöra för markens uppbyggnad och generella lagerföljder samt tidigare och pågående processer som formar och påverkar landskapet

- redogöra för vattnets förekomst och strömning i marken och relaterade begrepp, analysera och tolka hydrologiska data samt göra flödesberäkningar

- tolka geologiska och geotekniska data från de vanligaste sonderings- och provtagningsmetoderna och bedöma metodernas lämplighet

- analysera massberäkningsproblem och enkel sättningsproblematik

- redogöra för de vanligaste jordförstärkningsmetoderna i Sverige och bedöma när de är lämpliga att använda

- redogöra för orsaker till och förlopp av skred och ras i jord, samt föreslå lämpliga förebyggande åtgärder.

Kurslitteratur och förberedelser

Särskild behörighet

Minst 6 hp avklarade i AI1527 Samhällsbyggnadsprocessen inklusive TEN2 (1.5 hp) och ÖVN2 (1.5 hp) som motsvarar kunskaper i naturresursteknik och hållbara försörjningssystem - fysiska förutsättningar för markanvändning (mark- vatten och växtsystem), tekniska försörjningssystem (vatten- och avlopp, avfall, energi), konsekvenser av markanvändning, miljöbedömningar.

Utrustning

Ingen information tillagd

Kurslitteratur

  • Andréasson m fl: Geobiosfären, en introduktion, Studentlitteratur

  • Bergström: Sveriges hydrologi-grundläggande hydrologiska förhållanden, SMHI

  • Övningskompendium

  • Exkursionsguide

  • Kompendium i geoteknik

Examination och slutförande

När kurs inte längre ges har student möjlighet att examineras under ytterligare två läsår.

Betygsskala

A, B, C, D, E, FX, F

Examination

  • TENA - Skriftlig tentamen, 3,5 hp, betygsskala: A, B, C, D, E, FX, F
  • TENB - Skriftlig tentamen, 2,0 hp, betygsskala: A, B, C, D, E, FX, F
  • ÖVN1 - Övningar, laboration och fältövningar, 2,0 hp, betygsskala: P, F

Examinator beslutar, baserat på rekommendation från KTH:s handläggare av stöd till studenter med funktionsnedsättning, om eventuell anpassad examination för studenter med dokumenterad, varaktig funktionsnedsättning.

Examinator får medge annan examinationsform vid omexamination av enstaka studenter.

Alla moduler är obligatoriska, TENA och TENB kan ej ersättas med uppgifter.

Möjlighet till komplettering

Ingen information tillagd

Möjlighet till plussning

Ingen information tillagd

Examinator

Etiskt förhållningssätt

  • Vid grupparbete har alla i gruppen ansvar för gruppens arbete.
  • Vid examination ska varje student ärligt redovisa hjälp som erhållits och källor som använts.
  • Vid muntlig examination ska varje student kunna redogöra för hela uppgiften och hela lösningen.

Ytterligare information

Kursrum i Canvas

Registrerade studenter hittar information för genomförande av kursen i kursrummet i Canvas. En länk till kursrummet finns under fliken Studier i Personliga menyn vid kursstart.

Ges av

Huvudområde

Teknik

Utbildningsnivå

Grundnivå

Påbyggnad

Ingen information tillagd

Kontaktperson

Katti Grünfeld (katring@kth.se)

Övergångsbestämmelser

Studenter som inte har slutfört TEN1 har möjlighet att examineras genom att skriva TENA och TENB under samma tentaperiod.